Hög tid för Kräftans Vänkrets

Publicerad 22 juli 2010 kl. 13:59. Senast ändrad 23 juli 2010 kl. 11:58

Det är onsdag och en timme till startskottet. Till klockan tolv den 21 juli, då kräftfångstsäsongen inleds. Men Nedervetils mesta kräftentusiaster som återfinns i den välrenommerade föreningen för de verkliga finsmakarna, Kräftans Vänkrets, tar det lugnt.

- Vi väntar till augusti, säger ledartrojkan Björn Sandbacka, Torbjörn Alskog och Ole Gustafsson.

De har bänkat sig i den inglasade terrassen hos Sandbackas och förbereder sig så smått inför sommarens höjdpunkt genom att smaka på köpt vara. Det är spanska flodkräftor tillredda på skandinaviskt sätt. Det får duga i väntan på egen, självfångad lokal fångst. Fast den brukar inte bli så diger.

- Koskenkorva är nog det viktigaste på en kräftskiva för vi brukar lyckas fånga mer än ett par kräftor per säsong. Men i år räknar vi med att fördubbla fångsten, så står det i verksamhetsplanen. Vi fångade två kräftor i fjol så det blir väl tre i år, fastslår Ole Gustafsson.

Hur de drygt tjugo aktiva medlemmarna inklusive äkta hälft i Kräftans Vänkrets ska lyckas dela på tre kräftor får man veta i augusti.

Men före det ska kräftorna, låt vara att de kanske bara är tre, dras upp ur sitt våta element som i detta fall är Seljessjön

i Nederveil. Mörka augustikvällar styr kräftvännerna kosan mot Österbottens Punkaharju i jakten på delikatesserna.

- Vi fångar kräftor på urgammalt sätt, utan fångstredskap, endast genom att slå ner en käpp i sjöbottnen, fästa betet vid käppen, vänta på att kräftan ska komma och börja nosa på betet, rikta en skarp, paralyserande ljusstråle mot den och hastigt rycka upp den med handen.

- Betet ligger på gummistövelsdjup, svarar de på frågan om mer deltaljer kring fångstfärden.

- Lunga, ruda och mört är bra som bete, avslöjar Sandbacka.

Detaljer om det rätta sättet att koka kräftor avslöjar de tre mer än gärna tills det visar sig att det inte finns så mycket att avslöja.

- I praktiken är det väldigt länge sedan vi kokat kräftor, säger föreningens sedan länge avgående ordförande Torbjörn Ahlskog.

- Så mycket vet jag att man ska slänga i ett par sockerbitar i spadet efter det att kräftorna kokat och är nästan färdiga. De smakar bättre då.

Kräftans, och särskilt den inhemska flodkräftans fina smak är inget struntprat. Kräftköttet är gott. Trots pratet om den viktiga koskenkorvan är det inte starkvaran som gör festen.

- Frisk och kall, lyder Sandbackas karaktärsiering av kräftköttet.

- Men det är nog paketet som gör det, tillägger han.

Kompisarna nickar. Paketet, det är den mörka, ljumma augustikvällen med kräftor, sallad, lyktor, servetter, dillkronor, räkor, bröd, goda drycker men framförallt samvaron och gemenskapen med vännerna i Vänkretsen. Gemenskapen har blivit allt finare under åren, åren som omfattar tiden "före mopedåldern tills i dag" som de beskriver tidsperioden. Låt vara att pesten farit i väg med kräftorna i Perho å, att kräftorna i Seljessjön blivit både färre och mindre. Kräftans Vänkrets består.

Det behövs mer än kräftor för att kräftskivan ska bli lyckad.

Nödvändigt tillskott är ljust, helst rostat bröd eller knäcke-bröd, vatten och snaps om man vill. Ogärna vin eftersom vinets smak förtar en del av kräft-
köttets milda och fina arom. Kräftan ger minimalt i matväg så det sitter bra med räkor, gärna oskalade, frysta kräftstjärtar eller kräftstjärtar på burk eller varför inte någon annan havsdelikatess som extra tilltugg.
Om det bästa sättet att koka kräftor och kräftlagens ingredienser finns det många åsikter. Här kommer ett förslag.
KRÄFTLAG
2 kilo kräftor
20 dillkronor, om stjälkarna krossas i mortel ger de mersmak
1 flaska pilsner eller porter
1 dl salt
3 msk socker
3 l vatten
Dill, pilsner, salt, socker och vatten får koka i en stor kastrull några minuter. I en annan kastrull kokas hastigt de okokta kräftorna och så snart de skiftat färg flyttas de över till kastrullen med kräftlag. Där får de sjuda cirka fem minuter beroende på storlek och därefter skummas spadet. Kräftorna får svalna i kokspadet varefter de tas upp ur spadet och får ligga kallt över natten, Piffa gärna upp de kokta kräftorna med nya dillkronor före serveringen.
Djupfrysta kräftor tillreds på samma sätt men helst med mindre salt då de kokta köpta kräftorna brukar vara rätt salta.
- Jag har desutom ett bra tips inför kokningen av färska kräftor säger kräftvännen Torbjörn Ahlskog.
- Min farmor brukade låta de levande kräftorna ligga i mjölk några timmar före kokningen för att kräftorna skulle tömma tarmen. Jag vet inte om kräftorna är laktosintoleranta eller vad det är som rensar tarmsystemet men på dethär sättet slipper man peta bort en vanligtvis fylld, svart tarmkanal ur kräftstjärten.
Det här är inget skämt. Björn Sandbacka säger att Chydenius Institutet snart startar ett projekt där man ska ta reda på om kräftan faktiskt reagerar på ett mjölkbad genom att tömma tarmen.
KRÄFTSTJÄRTSOPPA
Soppa på egenhändigt rensade kräftstjärtar är lyxmat men vill man så kan man använda stjärtar på burk.
2-3 morötter rivs och fräses
i margarin
Tillsätt
2 msk vetemjöl
8 dl vatten
2 fiskbuljongtärningar och låt dem puttra i cirka 10 minuter under omröring.
Lägg till
400 gram kräftost
2 dl creme fraiche
1 knippe dill och låt detta puttra i 5-6 minuter. Därefter tillsätts kräftstjärtarna (och lagen från kräftstjärtsburken). Soppan avsmakas med svartpeppar.
Källa: Norrköpings tidningar, Receptfavoriter