NyhetsbildZoom
Henrik Othman.

Lamt intresse för kommunalval

Henrik Othman -
Den virtuella byn är ungdomarnas verklighet och en utmaning för lokaldemokratin.

Vad rör väl mig kommunens affärer? Den lätta Bellmanparafrasen tycks vara mottot för unga väljare i lokala sammanhang. I kommunalvalet 2012 var valdeltagandet 58,3 procent, men av de röstberättigade under 25 år deltog bara en tredjedel. Inte heller de som betecknas som unga vuxna, kategorin 25–40 år, var särskilt intresserade då valdeltagandet stannade på 40 procent.

Det finns inget som tyder på att vare sig det allmänna valdeltagandet eller i synnerhet de ungas medverkan skulle öka i årets val.

Valdeltagandet har bara en gång sedan kriget varit så lågt som 2012, år 2000 då bara 55,9 valde att rösta. Men det valet föregicks av presidentval samma år och både riksdags- och europarlamentsval året innan, så då det låga deltagandet kan tillskrivas valtröttheten. Vid det föregående valet 1996 skedde ett stort ras från det föregående valet. Fram till början av sjuttiotalet höll sig valdeltagandet kring 70 procent, men 1996 föll siffran till drygt 60.

I ett långt perspektiv har valdeltagandet i kommunalvalet formligen rasat. Toppåret 1964 gick nästan 80 procent av de röstberättigade till urnorna.

Det sjunkande deltagandet gäller inte bara kommunalval, utan har också drabbat riksdagsvalet. I EU-valet har valdeltagandet alltid varit lågt.

Det enda som tycks engagera är presidentvalet där deltagandet genomgående ligger över nivån i övriga val.

Det här är en smula paradoxalt då presidentens makt beskurits kraftigt de senaste decennierna.

Det är inte bara valdeltagandet som minskat. Det har också blivit svårare att rekrytera kandidater, och de flesta partierna ställer i år upp färre kandidater än vid valet 2012.

Det här korrelerar också med intresset för partipolitik som inte alls lockar stora skaror som för bara några decennier sedan. Speciellt de unga verkar fly partipolitiken.

Den lokala partiorganisationen var en gång det naturliga avstampet för en politisk karriär och kommunalpolitiken en lärorik startbana.

Det finns flera orsaker till flykten.

• De yttre omständigheterna. Arbetslivet kräver allt mera och det är allt svårare att avsätta den tid och energi som ett seriöst deltagande i politiken kräver. Familjen är också en självklar prioritering för unga vuxna.

• Misstro till partipolitiken som sådan. Under åttiotalet växte det fram ensaksrörelser kring frågor om miljö, djurskydd, bevarande av hus etc. och gav många intrycket att direkt aktion är mer effektivt än att påverka genom politiska kanaler.

• Paradigmskiftet från kollektivism mot ett allt större fokus på individen. I stället för att göra saker tillsammans ser man till det egna bästa. Det här har märks i all organisations- och föreningsverksamhet.

Resonemanget hittills handlar om konkret deltagande och förklarar bara delvis det lama intresset för att rösta.

Ingen ska komma och påstå att ett besök vid valurnan, vare sig på valdagen eller vid förhandsröstningen, skulle vara särskilt betungande och hindras av jobb eller familjeförpliktelser.

Men punkterna här ovan kan ändå förklara en del av det bristande intresset.

Det är inte nödvändigtvis det är de unga det är fel på om politiken inte intresserar. Om politiken inte känns relevant för de unga så beror det kanske på att den inte är relevant.

I alla fall framstår den inte som angelägen trots att den konkret borde handla om mitt och ditt liv, oavsett om du och jag är 18, 28, 58 eller 78 år gamla.

• Politikerna måste bli bättre på att förklara det viktiga i politiken.

• Medierna måste bli bättre på att förklara politiken i klarspråk.

Ändå är det inte säkert att man lyckas engagera de unga. Utmaningen är att det nödvändigtvis inte är hemstaden eller byn som är lokalsamhället för den unga väljaren.

Internet och de sociala medierna har gjort att "byn" för många unga väljare inte definieras av den geografiska närheten utan finns där ute på nätet bland likasinnade med samma intressen oavsett var i världen de råkar bo.

Den virtuella byn är ungdomarnas verklighet och en utmaning för lokaldemokratin.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Nyhetsbild
Lokalt

Kraftig ökning av älgkollisioner

I Österbotten finns några av landets värst drabbade vägavsnitt för älgolyckor, och det är också här olyckorna ökade mest i fjol. Nu efterlyses en viltpassage.

Nyhetsbild
Utrikes

Okänd drönare vid försvarsövning på Öland

En okänd drönare ska ha setts i samband med försvarsövningen på norra Öland. Flera personer ska ha sett drönaren och slagit larm.

Nyhetsbild
Lokalt

Vasabor ville åka gratis buss

VASA Den bilfria dagen lockade Vasaborna till bussarna på fredagen. Trafiken var livlig, säger busschaufför.

Nyhetsbild
Övriga annonser

Bli ekonomiskt oberoende

ANNONS FRÅN STK FINANS

Många drömmer om att bli ekonomiskt oberoende genom att låta deras kapital jobba för dem, men hur lyckas man egentligen?

Mest läst senaste veckan