– Civil olydnad kan vara acceptabelt om det är fråga om fall där en människa till exempel är rädd för sitt liv som en följd av en avvisning, uppger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson till FNB.
Papperslösa personer kan ha ett avvisningsbeslut som vunnit laga kraft.
Ordföranden för De grönas riksdagsgrupp Krista Mikkonen säger att det att något är lagligt inte nödvändigtvis garanterar att det är rättvist. Mikkonen tillägger att saker som idag anses vara brott mot de mänskliga rättigheterna i tiden har varit lagliga.
– Icke-våldsam och fredlig civil olydnad som genomförs med eget namn och ansikte är en acceptabel form av påverkan, svarar hon.
Mikkonen säger att det är självklart att våldsamt motstånd mot myndigheterna ska fördömas.
– I motsvarande grad ska polisens bruk av maktmedel alltid vara anpassat till situationen och så litet som möjligt.
"Farligt budskap"
Merparten av riksdagsgrupperna godkänner hjälp till papperslösa under vissa krav så länge som myndigheternas arbete inte störs eller hindras. Majoriteten av grupperna säger nej till lagbrott.
– Vi godkänner inte civil olydnad eller uppvigling till det. Steg för steg skulle det grusa grunden för vår lagliga samhällsordning och leda till kaos, skriver vice ordföranden för Centerns riksdagsgrupp Markus Lohi.
Sannfinländarna anser att det är farligt att ge medborgarna budskapet att man inte behöver följa lagen om den känns orättvis.
– Folk har mycket olika åsikter om vad som är rättvist. Om lagarna känns orättvisa måste man sträva efter att ändra dem. I Finland är det riksdagen som ändrar och stiftar lagar, och medborgarna kan påverka riksdagens sammansättning i riksdagsval, svarar Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho.
Socialdemokraterna anser att alla måste acceptera rättsstatens grundprinciper.
– Hos oss har alla rätt att demonstrera passivt och fredligt, skriver riksdagsledamoten Joona Räsänen som svarade för SDP:s del.
FNB frågade genom e-post och sms alla nio riksdagsgrupper vad de anser om hjälp till papperslösa och civil olydnad.