– De har inte lyckats med att vara ett tydligt oppositionsparti, säger Johannes Bergh.

Han är forskare vid Institutt for samfunnsforskning. Bergh beskriver segern för de borgerliga som överraskande stor, och förklarar den med att det går bra för norsk ekonomi och att landet har låg arbetslöshet.

– Det som är lite paradoxalt är att alla fyra borgerliga partierna går tillbaka i valet. Men de går inte tillbaka så mycket, så därmed räddas den borgerliga regeringen. Men de två stödpartierna, Kristelig Folkeparti (KRF) och Venstre (V), gör dåliga val, särskilt KRF gör sitt sämsta någonsin.

Han anser att det kan bli mer stökigt för valsegraren Erna Solberg och hennes Høyre att styra framöver.

– De har en utmaning eftersom det är ett stort avstånd mellan KRF och Venstre på ena sidan och Fremskrittspartiet på den andra sidan. Den borgerliga regeringen som styrs av Høyre är beroende av stöd från alla tre partierna för att få igenom sin politik i stortinget. Det samarbetet har varit problematiskt de senaste fyra åren och det blir än mer problematiskt nu.

Tidigare har Solberg bara behövt stöd av antingen KRF eller V, men nu behövs båda. Partierna är å ena sidan politiskt försvagade av valresultatet, men det dåliga resultatet gör att de samtidigt känner sig tvingade att få genomslag för sin politik, enligt Johannes Bergh.

"Klara motsättningar"

Under föregående mandatperiod har V och KRF haft ett formellt avtal om att vara stödpartier till regeringen. Det vill de två partierna inte ha framöver, utan söker en friare roll.

– Det betyder i praktiken att de vill rösta som de vill i stortinget, säger Bergh.

Samtidigt har Fremskrittspartiet gått oväntat starkt, och förväntar sig också att få genomslag för sin politik.

– Det är klara motsättningar och motstridiga intressen i den norska koalitionen.

Det råder olika uppfattningar på hur Solberg lyckats att sy ihop samarbetet tidigare. En del anser att hon låtit Fremskrittspartiet ha en väl populistisk framtoning och en fri roll, trots att de suttit i regeringsställning. Andra anser att det varit nödvändigt för att få regeringen att fungera.

Framåt för de mindre

På andra sidan blockgränsen har även det största partiet, socialdemokratiska Arbeiderpartiet, det svettigt.

– De går tillbaka i en situation då de sitter i opposition och borde haft en möjlighet att få till en valseger. Jag tror att Arbeiderpartiet inte lyckats med att vara ett tydligt oppositionsparti, särskilt i valrörelsen, säger han, och tillägger att det är naturligt att det nu blir en intern diskussion om partiets strategi och möjligtvis ledning efter nederlaget, säger Bergh.

I stället har de mindre partierna lyckats att positionera sig; Senterpartiet regionalt, Miljøpartiet De Grønne och Sosialistisk Venstre när det gäller miljö och klimat, medan SV även varit en tydlig stämma när det gäller sociala orättvisor, enligt Bergh.

– Arbeidepartiet har varit omgivet av partier på vänstersidan som kanske varit tydligare i sin opposition till regeringen, säger Johannes Bergh.