Det anser en arbetsgrupp som sedan november 2016 jobbat med frågan och nu lämnat in en rapport till den ansvariga ministern, Sampo Terho (Blå).

Idrottsföreningar ska också kunna kombinera elit- och breddsatsningar, till exempel genom att erbjuda motionstjänster som privatpersoner betalar för, står det i rapporten.

Arbetsgruppen leddes av Harry Harkimo (Saml), som i början av arbetet hade svårt att få något grepp om vilka mål stödverksamheten haft tidigare.

– Helheten verkade speciellt i början verkligt rörig. Det kändes som om ingenting koordinerats, säger Harkimo.

Gruppen föreslår också att ett nytt organ för att koordinera hur stödpengar fördelas.

– Enligt arbetsgruppen är det nödvändigt att man tar fram en parlamentarisk idrottspolitisk redogörelse som innehåller statsförvaltningens idrottspolitiska mål, åtgärder och finansiering för kommande år, står det i det svenska

sammandraget till rapporten som lämnades in till minister Terho.

– Jag stöder att en idrottspolitisk redogörelse tas fram. Att göra statsandelarna mer belönande är säkert också en förnyelse i rätt riktning. Det är i allas intresse att stöden delas ut på ett tydligt och transparent sätt, säger Terho.

– Jag lovar att göra mitt bästa för att förslagen också ska genomföras i praktiken.

Mer makt åt fler

I den föreslagna modellen skulle fler organisationer få mer makt än i dagsläget.

– Organisationerna måste ges friare händer, men samtidigt måste de även krävas på resultat, säger Harkimo.

Arbetsgruppen föreslår att idrottsrörelsen tar universitetsvärlden som modell och skapar en stiftelse som lyder under Finlands olympiska kommitté. Enligt förslaget ska stiftelsen ge mellan 3 och 4,5 miljoner till idrotten per år. För att nå upp till sådan avkastning krävs ett grundkapital på 45 miljoner. Enligt Harkimo kan en tredjedel av pengarna komma från privata aktörer om Undervisnings- och kulturministeriet står för resten.

– Jag är helt säker på att pengarna går att få ihop. Annars skulle jag inte ha föreslagit det. Nu krävs bara att staten kommer med, säger Harkimo.

De finländska idrottsorganisationerna får in betydligt mindre privat kapital än motsvarande organisationer i andra länder, konstaterar Tiina Kivisaari som är huvudansvarig för motion på ministeriet.

– Vi är oroade över idrottsorganisationernas privata medelanskaffning. Vi behöver ett system som stöder den, säger Kivisaari.

Harkimos arbetsgrupp föreslår ett extrastöd på 1–2 miljoner euro för lovande 18–22-åriga idrottare.

– De som nått internationell elitnivå har stöd och sponsorer. Skedet innan det är problematiskt, säger Harkimo.