– Före andra världskriget var det framför allt till Tyskland, men också Storbritannien och Frankrike, som amerikanska forskare åkte för att vidareutbilda sig. Men efter kriget har förhållandet varit det motsatta, säger Gustav Källstrand, idéhistoriker vid Nobelcenter i Stockholm.
Vaccinskeptiker
Men i USA, av alla länder, är vetenskapen numera ifrågasatt. Inte bara av de diverse skeptiska grupper i samhället, utan även av landets högsta politiska ledning.
Förutom att USA med president Donald Trump i spetsen har hoppat av klimatavtalet, har Trump själv kallat klimathotet för en bluff, bedömt rymdstyrelsen Nasas välrenommerade klimatforskning som "politiserad vetenskap", samt associerat sig med vaccinskeptiker och twittrat osanningar om MPR-vaccinet. Därutöver har vicepresidenten Mike Pence, som är en uttalad kreationist och alltså inte tror på Darwins utvecklingslära, påstått att "rökning inte dödar". Bara för att nämna några exempel.
Detta har dock inte resulterat i ett minskat intresse för Nobelpriset. Tvärtom.
– Många tidigare pristagare känner sig numera nästan förpliktigade att prata om vikten av vetenskap. Man märker det i debattartiklar och liknande, att många känner sig manade att påminna om saker som vi tidigare tog för självklarheter. Vetenskap har blivit en del av den dagsaktuella debatten, säger Gustav Källstrand.
Frågesport
På så sätt, säger han, har även Nobelpriset hamnat i fokus och om möjligt blivit än mer intressant än tidigare.
– Priset har blivit mer relevant. Nobelpriset är ju en sorts symbol i dessa sammanhang, säger Gustav Källstrand.
Inte minst i Asien är intresset fortfarande stort.
– Framför allt i Japan och Indien. Vi var nyligen i Indien och anordnade en nationell frågesport om Nobelpriset där högsta vinsten var en resa till Sverige, vilket var väldigt uppskattat. Jag träffade vinnaren och han var extremt duktig, säger Gustav Källstrand.
– I de här länderna står Nobelpriset inte bara för vetenskap, utan också för framsteg och innovation och ses som ett kvitto på att de satsningar som gjorts har varit framgångsrika. Exempelvis satte den japanska regeringen upp som mål för några år sedan att få 30 Nobelpristagare på 50 år.
Avgörande miljö
Även i Kina finns ett växande intresse, något som inte minst märks av de många kinesiska medier som numera är närvarande när pristagarna tillkännages.
– Det intressanta är ju egentligen inte länderna, utan universiteten och de forskningsmiljöer som de bygger upp. Det man kan se är att de mest framgångsrika universiteten satsar på grundforskning och på miljöer som är öppna för nya idéer. Kina som land har ännu inte så många Nobelpristagare, men det är ganska många kineser som fått Nobelpriset, säger Gustav Källstrand.
USA överlägset flest
- De första Nobelprisen delades ut 1901. Sedan dess har 579 pris delats ut till sammanlagt 911 pristagare, inklusive de 78 personer som tilldelats ekonomipriset till Alfred Nobels minne, som delas ut av Riksbanken.
- Institutionerna med flest Nobelpristagare är University of California, USA, Harvard University, USA, Stanford University, USA, Massachusetts Institute of Technology, USA, University of Chicago, USA, California Institute of Technology, USA, samt University of Cambridge, Storbritannien.
- Fyra personer har fått priset två gånger: Marie Curie (fysik 1903, kemi 1911), Linus Pauling (kemi 1954, fred 1962), John Bardeen (fysik 1956 och 1972), Frederick Sanger (kemi 1958 och 1980).
- Källa: Nobelstiftelsen