I och med att Europaparlamentarikern Jussi Halla-aho på måndagen meddelade att också han vill bli ordförande för Sannfinländarna, har partiet nu fått hela Finlands uppmärksamhet för sin ordförandekamp. Partiet väljer ny ordförande under partikongressen i Jyväskylä i början av juni.Det hela verkar handla om ett mycket välregisserat skådespel, där ”rebellen” Halla-aho utmanar partielitens favorit Sampo Terho.

I praktiken ser vi resultatet av en strategi, där Sannfinländarna, ett parti som sedan riksdagsvalet tappat hälften av sitt understöd, lämpligt inför kommunalvalet har funnit ett ypperligt sätt att rikta det mediala intresset på sitt parti.

En mästerlig strategi för maximal medial synlighet under kommunalvalskampanjen. Ett upplägg som fångar intresset såväl externt som internt.

Efter att Sannfinländarna som parti har personifierats med Timo Soini som lett partiet i 20 år, och partiets framgångar i val helt tillskrivits Soini, har partistrategerna gnuggat geniknölarna för att finna ett koncept som gör att partiet lever kvar också efter Soinis sorti.

Nu gjordes bedömningen att tiden är den rätta. Ute i Europa har de nationalistiska invandringsfientliga partierna i dag ett understöd på mellan 15 och 30 procent. Enligt opinionsmätningarna ligger Sannfinländarna i dag långt under de siffrorna. De senaste opinionssiffrorna (Iltalehti) visar att Sannf får ett stöd på 8,7 procent i kommunalvalet.

Men eftersom det tydligt finns en efterfrågan på populistiska partier, är bedömningen den att kombinationen ordförandebyte och en stark fokusering på det invandrarpolitiska temat, ska ge Sannfinländarna ett nytt lyft. Denna gång baserad på sak, inte på personen Soini.

Som det brukar gå för ett populistiskt parti som får regeringsansvar, så har också understödet för Sannfinländarna naggats ordentligt i kanterna.

Försämringarna för det som har det allra sämst i samhället, har varit en besvikelse för småfolket i partiet. Också de som sätter en hård invandringspolitik i främsta rummet har varit besvikna på att partiet gjort för många kompromisser i denna fråga med regeringskumpanerna.

Vasabon Reijo Rinne var med förra gången ett populistparti kämpade för sin existens, då som partisekreterare i föregångaren till Sannfinländarna, det av Veikko Vennamo ledda Finlands Landsbygdsparti (VBL 11.3). Den som blev partisekreterare efter Rinne hette Timo Soini. Landsbygdspartiet gjorde konkurs 1995 och Sannfinländarna grundades.

Utan att ta ställning till sakfrågor eller ideologier ser Rinne en ordförandekamp där Jussi Halla-aho är med som en möjlig räddning, både för Sannfinländarna och för samhällsfreden för Sannfinländarna. Särskilt om han blir vald, men även om det bara blir en jämn kamp får de som är missnöjda med partiets regeringsmedverkan en chans att protestera.

Timo Soini har betonat att partiet ska sitta i regeringen mandatperioden ut, därför pågår en diskussion om att utöka antalet ministrar i regeringen: Allt för att den nya Sannfinländska ordföranden ska få en ministerportfölj utan att Soini tvingas träda tillbaka. Men här är Halla-aho av annan åsikt. Att sitta i regeringen är enligt Halla-aho inget självändamål och att lämna regeringen är inte heller ett självändamål. Partiets väljarkår är otålig, och det ska vara stora, synliga resultat genast. Att partiet stagnerar i regeringen eller splittras vore enligt Reijo Rinne det sämsta. Men gör partiet sorti ur regeringen som en följd av ordförandevalet är det bra för alla, eftersom Sannfinländarna är en bra kanal för de missnöjda väljarna. Om inte ett sådant parti finns har vi snart missnöjet ute på gatorna i stället.

Och precis som Rinne drar paralleller mellan Landsbygdspartiets och Sannfinländarnas stagnation i och med regeringsmedverkan, ser han en parallell i hur det kan gå om Sannfinländarna försvinner: Efter Landsbygdspartiet blev de extrema partierna starkare, både till vänster och höger.

För Halla-Aho är strategin enkel: Endera går han segrande ur ordförandekampen och tar över partiet, eller så etablerar han en plattform för följande riksdagsval, och då kanske med ett eget parti.

Men den närmaste månaden är det Sannfinländarnas "kommunalvalskampanj" som gäller. Smart drag av Soini och Sannfinländarna.