Efter två omröstningar godkände EU-parlamentet på onsdagen ett kompromissförslag som innebär att Finland med största sannolikhet får avverka mer skog i framtiden.

Verksamhetsförutsättningarna för Finlands skogssektor är helt avgörande för landets ekonomi. När det går bra för skogssektorn går det också bra för hela Finland. Därför var EU-kommissionens ursprungsförslag problematiskt ur finländsk synvinkel eftersom det hade lett till att Finlands skogar inte alls hade betraktats som en kolsänka, utan tvärtom som en utsläppskälla.

Enligt EU-parlamentariker Nils Torvalds (SFP), som varit den drivande kraften i denna process, lyckades man skapa en kompromisslösning som tar fasta på kommande avverkning i stället för tidigare sådana, och som slår vakt om såväl målsättningarna från klimatmötet i Paris som Finlands ekonomiska intressen.

Av de finländska mepparna röstade alla utom Heidi Hautala (Gröna) och Sirpa Pietikäinen (Saml) för kompromissförslaget. Enligt Hautala är kompromissen ingen seger för Finland, tvärtom blir det nu svårare att bekämpa klimatuppvärmningen. Hautala är också kritisk till den aggressiva lobbning som föregick omröstningen.


Vem är då vinnare och vem är förlorare, kapitalet eller miljön? I fjol lades för första gången ett lagförslag fram om hur EU ska ta in skog- och mark i utsläppskalkylen. LULUCF-lagstiftningen reglerar bokföring av växthusgaser från bland annat skogsbruk. Som en del av EU:s klimatpolitik definierar den skogars, åkrars och annan marks roll vad gäller både utsläpp och upptag av växthusgaser, och reglerar bokföring av dessa.

Skogen räknas traditionellt som en "kolsänka", som tar upp koldioxid. Det gör samtidigt att skogsavverkning innebär att upptagningen minskar, vilket dock kan kompenseras genom nyplantering.

Vår viktigaste konkurrent inom skogsindustrin, Sverige, har hela tiden varit tillfreds med sin kvot i kommissionens ursprungsförslag och det förslag som EU-parlamentets miljöutskott fört fram.


Det beror på att beräkningarna för de nationsvisa kvoterna gjordes under en period då skogsavverkningen i Finland, på grund av lågkonjunkturen och strukturomvandlingarna inom skogsindustrin, var på en mycket låg nivå. Samtidigt var Sverige inne i en högkonjunktur med mycket stora volymer vad skogsavverkningen beträffar.

Därför är det förståeligt att Finland känt sig orättvist behandlat. Det är ju inte mer än rätt att beräkningsgrunderna, sett till helheten, är lika för bägge länderna så att Finland kan konkurrera på samma villkor som Sverige.

Sedan är det en helt annan sak att vetenskapen har rätt i att klimatförändringen knappast bromsas av omröstningsbeslutet i onsdags. Naturskyddsförbundet uttrycker därför sin besvikelse över att effekten av att kolsänkan minskar inte beaktas i sin helhet. Förbundets skyddsexpert Otto Bruun säger också ”att den här sortens beslut gör att målen i klimatavtalet från Paris inte nås”.


Det stämmer säkert, men i så fall borde resurserna i rättvisans namn ha riktats på att få Sverige att sänka sina avverkningsvolymer till en nivå som motsvarar de krav Finland hade att leva upp till.

Samtidigt är det väl så att regeringarna och skogsindustrin i såväl Sverige som Finland i första hand tänker på ekonomin och vad vi ska äta i morgon och inte så mycket på vilken värld vi vill att våra barnbarn ska leva i.

Enligt Torvalds betyder beslutet ingalunda att Finland kan avverka hur mycket skog som helst, utan det gäller fortsättningsvis att hålla sig till klimatavtalet som gjordes i Paris. Veterligen har den finländska skogens tillväxt dessutom alltid varit högre än avverkningen.


Den 13 oktober träffas EU:s miljöministrar för att säga sin åsikt i frågan, men ärendet avgörs slutgiltigt i trepartsdiskussioner mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet den 17 oktober.

Enligt Torvalds tyder allt på att det inte blir några större förändringar i helheten. Men han hoppas att allt blir klart under det estniska EU-ordförandeskapet som sträcker sig till årsskiftet, eftersom esterna väl känner till den finländska verkligheten.

Regeringen och skogsindustrin segrade i rond ett, återstår att se vem som står som segrare efter de två följande ronderna.