Åtminstone 24 av de 43 fullmäktigeledamöterna i Korsholm vill inleda fusionsdiskussioner med Vasa visar Vasabladets kartläggning.
Fullmäktigeledamöternas åsikter överensstämmer rätt väl med kommunmedlemmarnas åsikter. Åtminstone om man ska tro Kommunförbundets Arttu-undersökning som visar att korsholmarna i dag ställer sig positivare till en fusion med Vasa än de gjorde 2015.
På frågan ”Min kommun borde fusioneras med en annan kommun/kommuner” svarade 39 procent ”nej” och 38 procent ”ja”. Det här är en tydlig förändring från 2015 då 55 procent sade ”nej” och 28 procent ”ja” (VBL 12.09).
Resultatet är riktgivande eftersom frågan inte explicit gällde en fusion med Vasa utan ställdes som en allmän fråga. Samtidigt är det en väldigt stor skillnad på åsikterna mellan finskspråkiga och svenskspråkiga. Cirka 30 procent av korsholmarna har finska som modersmål, och 62 procent av de finskspråkiga korsholmarna som svarat på enkäten vill se en fusion, medan bara 29 procent av de svenskspråkiga vill det.
Undersökningen visade också att korsholmarna är nöjda med den kommunala servicen och tjänsterna, och att den egna byn är en väldigt viktig identifikationsfaktor för korsholmarna.
Årets enkät gjordes i mars-april, då debatten om omfattande jour på Vasa centralsjukhus ännu var i full gång liksom kommunalvalskampanjen. Speciellt jourfrågan som konkret fråga kan ha bidragit till att inställningen till en fusion blivit positivare, trots att det sedan tidigare finns ett fullmäktigebeslut på att Korsholm ska vara självständigt.
Men också en ökande osäkerhet över framtiden. Stora reformer väntar bakom hörnet, och det är svårt att avgöra vart utvecklingen är på väg och vilka mekanismer som styr den. Allt detta har sin del i att fullmäktige på torsdag förväntas ta ställning till en motion som föreslår att fusionsförhandlingar med Vasa ska inledas.
Enligt framtidsvisionerna för vårt område handlar det enligt landskapsplanen 2040, som nu är under arbete, om att öka konkurrenskraften, om tillväxt, att skapa förutsättningar för fler invånare och fler jobb. Om markanvändning.
Uppskattningen är att Österbotten 2040 kommer att ha cirka 30 000 fler invånare och runt 15 000 fler jobb jämfört med i dag. I procent räknat är tillväxten 17 respektive 18 procent. Ser man på stadsregionernas egna prognoser så är de mycket högre. Till exempel räknar Vasa stadsregion, det vill säga Vasa, Korsholm, Malax, Vörå, Storkyro, Laihela och Korsnäs, med en befolkningstillväxt på mellan 30 000 och 50 000 invånare.
Det är kanske mot denna bakgrund man ska spegla de alternativ som de förtroendevalda i regionen har att ta ställning till då de funderar på hur man på bästa sätt ska lotsa den egna kommunens medborgare in i framtiden.
Oftast görs kommunfusioner av ekonomiska orsaker, men tvång har heller aldrig varit en hållbar utgångspunkt för fusioner, tvärtom.
I fallet Korsholm - Vasa handlar det om att förbättra och upprätthålla regionens positiva utveckling. Satsningar på bildning och näringsliv. Det kräver koordinering och breda axlar.
Nu är det ju inte bara att ringa till Vasa och börja förhandla. För Korsholm skulle det först gälla att definiera sin förhandlingsposition. Framför allt vad man konkret vill uppnå med en fusion, och hur en fusion eventuellt kunde erbjuda kommunens invånare en bättre framtid.
I den kontexten är orden markanvändning och planläggning av central betydelse: Omskrivet är det fråga om vilken syn på ett framtida Korsholm de förtroendevalda och invånarna har. Exempelvis vilken service som ska finnas runt om i kommunen, vilka områden som ska ha boende, vilka områden som viks för företagande.
I ett fusionsavtal är därför skrivningarna som rör planläggningen strategiskt mycket viktiga.
Språket är givetvis även det en central fråga i sammanhanget. På förvaltningsnivån är de språkliga kulturskillnaderna i Vasas och Korsholms stora. Förvaltningsspråk, arbetsspråk, mötesspråk, protokollspråk och diskussionsspråk, är frågor som åtminstone i teorin kan regleras i fusionsavtal.
Principiellt borde här dock inte finns några skillnader efter som den språkliga fördelningen i svensk- och finskspråkiga, grovt taget, i Korsholm är 70-30 och i Vasa 30-70 är identisk fast omvänt. Samma regler och rutiner borde därför redan i dag fungera i bägge kommunerna.
Vad den språkliga servicen beträffar finns det i bägge kommunerna tjänsteinnehavare som har utmaningar med någotdera nationalspråket. Samtidigt finns det också områden där det skulle bli smidigare ur ett medborgarperspektiv att erbjuda språklig service på modersmålet.
Ska vi så möta framtiden ensamma eller tillsammans? De förtroendevaldas uppdrag är att hitta det koncept som enligt landskapsplanens målsättning förmår öka regionens konkurrenskraft och därigenom skapa förutsättningar för fler invånare och fler jobb, det måste finnas ett mervärde för alla. Det gäller att ge och ta, därför är det också viktigt vem som förhandlar.
För att detta ska lyckas krävs ett förtroende mellan aktörer i regionen så att de litar på att det egna bästa går hand i hand med regionens, det gemensammas, bästa.
Men först ska det förhandlas, och sedan, om man uppnår ett förhandlingsresultat, ska respektive fullmäktige ta ställning om en fusion är vägen in i framtiden för kommunmedlemmarna, eller inte.
Opinion
19.9.2017
Ensamma eller tillsammans?
Framtiden kräver ett förtroende mellan aktörer i regionen så att de litar på att det egna bästa går hand i hand med det gemensammas bästa.