Individen kan avgöra

Parlamentets makt ökar också hela tiden. I EU-valet väljer vi egentligen inte våra nationella partier utan personer till någon av de stora europeiska partigrupperna. Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda institution. Det beskrivs ofta som ett av världens mäktigaste parlament eftersom ledamöterna stiftar lagar som gäller cirka 503 miljoner människor. EU har världens tredje största befolkning efter Kina och Indien. Europeiska stål- och kolgemenskapens gemensamma församling var den första internationella församlingen någonsin att inrättas enligt en parlamentarisk modell. Det nuvarande namnet, Europaparlamentet, antogs 1962. Sedan 1979 har ledamöterna valts i direkta val. Tillsammans med Europeiska unionens råd, det så kallade ministerrådet, ansvarar parlamentet för den gemensamma budgeten och gemensam lagstiftning inom Europeiska unionen. - EU-parlamentets makt har blivit större under åren. Det har skett saker varje decennium, säger Pekka Nurminen, chef för Europaparlamentets informationskontor i Finland. Lissabonfördraget från 2009 gav parlamentet full rätt att stifta lagar. Det innebär att EU-lagstiftning som rör medborgare och företag i dag görs med ett tvåkammarsystem. Men trots det röstade endast 42,98 procent av EU:s medborgare i valet 2009. I Finland var valdeltagandet ännu lägre, 40, 3 procent. Man kan jämföra med riksdagsvalet 2011 då 67,4 procent röstade. - Om man vill påverka beslut som faktiskt sedan påverkar det dagliga livet ska man absolut rösta i parlamentsvalet. Många upplever att EU är något väldigt avlägset, men de beslut som fattas på EU-nivå påverkar mer än man tror. EU-lagstiftning styr till exempel hur mycket du betalar för telefonsamtal utomlands, hur mycket farliga partiklar din bil släpper ut och vilka ingredienser som får finnas i kosmetika och läkemedel. För första gången kommer EU-parlamentet dessutom att påverka vem som ska leda EU-kommissionen. En majoritet av parlamentarikerna måste godkänna den kandidat som föreslås av Europeiska rådet, EU:s stats- och regeringschefer. Nästa EU-parlament kommer att ha 751 ledamöter. Där ingår 13 från Finland. Frågan är hur mycket 13 personer verkligen kan påverka? - Då parlamentet konstituerar sig har storleken betydelse. Det är klart att de stora nationella partidelegationerna får viktiga poster som talmansposten och som gruppordföranden. Som exempel tar Nurminen den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet. Den har cirka 200 medlemmar. De finländska är två till antalet. - Men när själva arbetet i utskotten börjar är det upp till var och en hur aktiv man är. I motsats till den finländska riksdagen har EU-parlamentet ingen regering eller opposition. Allt styrs med enkel majoritet. - Det betyder att arbetet är mycket mer individualiserat. Individen kan påverka resultat mycket. Nurminen ger försvarsminister Carl Haglund som exempel. 2009-2011 var Haglund nykomling i EU-parlamentet. Trots det var han flera gånger föredragande i ekonomiutskottet och en av nyckelpersonerna bakom fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen. När det gäller EU:s utveckling framöver är den enligt Nurminen svår att förutspå. Han ser inte några tecken på att unionen plötsligt skulle ta vändning mot en förbundsstad i ordets regelrätta bemärkelse. Tvärtom har många länder indikerat att man inte vill ta fler steg mot en förbundsstad. - Integrationen inom vissa områden kommer att fortsätta fördjupas. Det finns behov av integration när det gäller till exempel bankunionen. Det gäller också energi- och klimatpolitik samt även i viss mån försvarspolitik. En fråga är om EU-länderna kunde skaffa försvarsmaterial gemensamt. Men att EU skulle utvecklas till en förbundsstad under de närmaste åren är inte realistiskt med tanke på signalerna från EU-länderna.