Foto: Lehtikuva/Roni Lehti

Foto: Lehtikuva/Roni Lehti

Skarven kan avhjälpa fosforproblem

Publicerad 29 juli 2010 kl. 23:25. Senast ändrad 29 juli 2010 kl. 23:24

Storskarven ses av många som ett problem. Men den hatade fågeln kan enligt ny forskning effektivt minska fosforbelastningen i havet. En koloni på Stora Äggskär i södra Erstan i Åbolands skärgård har undersökts den här sommaren.

Tvåhektarsholmen Stora Äggskär i södra Erstan i Åbolands skärgård ser ut som en scen från en mardröm. Stora, svarta fåglar stirrar ner från 560 kvistiga nästen i de döda träden. Stanken av rutten fisk sprids med vinden och på stranden är dunsten nästan nog att slå en besökare medvetslös.

Inget under alltså att fiskare, sommargäster och båtfarare inte är speciellt förtjusta i storskarven.

Skärgårdshavet kunde ändå må bra av flera liknande skär. Preliminära näringsprover tagna från marken på Stora Äggskär tyder tillsammans med tidigare polsk forskning på att storskarven är effektiv på att minska fosforbelastningen i havet.

På holmen intill har 595 storskarvspar häckat i år. Under den två månader långa häckningstiden har de två kolonierna ätit nog med fisk för att minska mängden av både fosfor och väte i vattenekosystemet i Erstan med omkring 1.000 kilogram var.

-Det är lika mycket fosfor som vattenreningsverket i Kakola släpper ut på två månader, och motsvarar årsutsläppen från en 400 hektar stor åker, säger direktören för miljöväsendet i Åbo stad Mikko Jokinen.

Kolonin har häckat på Stora Äggskär i sex års tid. Under den tiden har storskarvarna eliminerat 2-3 ton fosfor och 3-4 ton kväve från havet.

Näringsämnena faller ner i form av fågelskit, och det mesta har anrikats i marken under fågelborna.

-Det här är samma vara som säljs i gödselsäckar, säger Jokinen och pekar på den motbjudande sörjan som består av avföring, spyor, fiskrester och döda fåglar.

I början av våren lade forskarna ut ett torvtäcke på ungefär fyra kvadratmeter under fyra häckningsträd. På torsdagen bärgades sedan "skörden" för noggranna laboratorieanalyser.

Projektet startades av Skyddsfonden för Skärgårdshavet. Övriga deltagare är Åbo stad och Åbo yrkeshögskola.

Forskningen fortsätter nästa år. Nu funderar man dessutom på hur gödseln, alltså guanon, kan tas till vara.

-Den kunde användas bland annat i tillverkningen av blomsterjord, säger Jokinen.

FNB nyheter@hssmedia.fi

Diskussion

Skriv kommentar

Den här diskussionen har 25 inlägg.

Kommentar

Oj igen dessa forskare, som alltid måste hitta otroliga infallsvinklar för att hitta finansiering. Låt FISKARENA fiska, få utkomst och sälja fisken till oss. Jag köper gärna, o. skärgården, fiskaren mår bra, för jag behöver ingen guanoholme

skarven hör inte hit 29.7.2010 kl 23:56
Samma åsikt (10)     Annan åsikt (8)
Kommentar

Kolonin har häckat på Stora Äggskär i sex års tid. Under den tiden har storskarvarna eliminerat 2-3 ton fosfor och 3-4 ton kväve från havet.

Man kan ju inte tro sina ögon!!!

Sedan när har simmande levande fiskar blivit ett problemavfall???

Enligt denna filosofi är det bättre att skarvarna äter fisken än att den blir människoföda.

Här är nog miljöfanatikerna ute och cyklar med bindel för ögonen. Koncentrera er i stället på metoder att avlägsna fosfor och kvävet i reningsverken.

Herman H 30.7.2010 kl 00:01
Samma åsikt (12)     Annan åsikt (6)
Kommentar

den person som kommer med en sån ide, ja va ska man säga,han hon har stigit opp från skolbänken för tidigt.NI KAN JU BÖRJA ODLA SKARVEN..skjut bort skarven så vi slipper den. tack

ejdern 30.7.2010 kl 06:44
Samma åsikt (8)     Annan åsikt (47)
Kommentar

nog skall man höra allt innan öronen faller av.det här är årets bästa vts,

anden 30.7.2010 kl 06:47
Samma åsikt (5)     Annan åsikt (7)
Kommentar

Vad bra att det finns folk, som är intresserade av miljöfrågor och orkar göra något för att förbättra framtida förhållanden. Trots den hårda motvinden de får arbeta i.

Ni får väl nog förlita er på, gott folk, att forskarna har litet mera på fötterna än vi vanliga läsare. Klart att barnen mobbar i skolorna, här mobbar fullvuxna människor en fågelart, av kommentarerna att döma.

Booster 30.7.2010 kl 07:07
Samma åsikt (9)     Annan åsikt (6)
Kommentar

Nu har vi fått in sommarjobbare på forskningsnivå. ÄR DE INTE RIKTIGT KLOKA?

Fisket är hårt reglerat, yrkesfiskarna får inte fiska när de vill och amatörfiskarna föreslås drabbas av korkade begränsningar.

Och så menar de att SKARVARNA skall tillåtas göra som de vill.

Nej nu f-n få det vara slut med dessa "miljömänniskors" skitprat.

30.7.2010 kl 07:58
Samma åsikt (14)     Annan åsikt (50)
Kommentar

Ännu en sak. När skall folk inse att världen inte är till enbart för människor, andra arter har lika stor rätt att leva sitt liv här på jorden.

Booster 30.7.2010 kl 08:40
Samma åsikt (45)     Annan åsikt (7)
Kommentar

Detta var synnerligen underliga infallsvinklar för att koma från miljöforskningen.

Att man upplever en punktbelastning och övergödsling av en 2 ha stor holme som positivt. 3 ton fosfor på 6 år och 2 ha ger 250 kg P/ha och år. Jordbruket får högst ge 70 kg P/ha och år på en potatisåker med dålig bördighetsklass.

Vad kan dessa 250Kg P/ha och år ge för positivt i strandkanten? det sköljs ju ändå så småningom ut.

Nej, ge atfisken till människor och skräpfisken till fiskätare på land (t.ex minkar, kater, osv.) så hålls näringen längre tid uppe på land. Fosforn i minkdynga befinner sig i en mycket svårlösligare form än i guanon.

Johan 30.7.2010 kl 08:49
Samma åsikt (6)     Annan åsikt (13)
Kommentar

Ungefär som att säga att förra tsunamin minskade mycket på koldioxidutsläppen. Visst gjorde den det eftersom vi blev 150 000 pers mindre här, men priset?

Om det 3 skarvar för att rensa efter en hektar åker, så kanske det är från jordbruket utsläppen borde minskas?

HooBee 30.7.2010 kl 09:07
Samma åsikt (2)     Annan åsikt (2)
Kommentar

Det framkommer inte i artikeln vilken slags fisk skarven föredrar. Säkert gillar den, precis som sälen sik och lax och fångsterna för yrkesfiskarna minskar ännu mer. En fiskare skulle kunna fiska upp 20 ton skräpfisk per år om det skulle vara ekonomiskt möjligt. Hur mycket kväve och fosfor innehåller inte det.

Satsa pengarna på att göra yrkesfisket lönsamt istället. Annars är vi utan denna yrkesgrupp inom tio år.

Och då vi talar om miljöfrågor, hur mycket utsläpp uppstår det inte för att transportera laxfoder från syd-amerika till norge och sedan att importera odlad lax från norge till finland. Då vi istället än så länmge har yrkesfiskare som producerar inhemsk fisk.

miljövän 30.7.2010 kl 09:58
Samma åsikt (4)     Annan åsikt (2)
Kommentar

Hur mycket rinner tillbaks när det regnar. Och hur är det på våren när snön smälter. Och vad förångas i luften. Ännu ett försök att stoppa den snart fria skarv jakten. Bra med forskning men forska i nåt som faktiskt betyder nåt.Detta är ju en droppe i dom stora haven. Bort kastade forsknings pengar från EU. Låt yrkesfiskarna sköta fisket

zetor 30.7.2010 kl 09:59
Samma åsikt (5)     Annan åsikt (3)
Kommentar

De här forskarna har nog drabbats av hjänsläpp. Skarven åter inte fosfor utan sik och annan fisk som annars blir människoföda. Och största delen av skarvarnas skit på kobbarna sköljs ner i havet.

Coolman 30.7.2010 kl 10:03
Samma åsikt (4)     Annan åsikt (3)
Kommentar

Men en kustfiskare får inte fiska.

Minskar inte hans fångst på fosfor o kvävebelastningen?

Förstår inte alls logiken i att låta en marodör fullständigt ödelägga något av de vackraste naturvärden vi har i detta land.

Hur kan man stillatigande åse hur en kobbe/holme förvandlas till ett dött ökenlandskap???

naturvän 30.7.2010 kl 10:07
Samma åsikt (9)     Annan åsikt (2)
Kommentar

 

På sikt är skarven bra för homarna. Efter att de varit där och gödsalat en tid drar de vidare och växtligheten frodas som aldrig förr.

Låta naturen ha sin gång, den vet bäst själv!

30.7.2010 kl 10:50
Samma åsikt (20)     Annan åsikt (10)
Kommentar

Skiten rinner tillbaka i havet, vet inte forskaren att det regnar och snöar??? Forskaren borde söka ett annat jobb.

kel 30.7.2010 kl 11:39
Samma åsikt (5)     Annan åsikt (11)
Kommentar

Booster,har inte du ännu lärt dej att enligt naturens egen lag har den starke rätt,och tränger därmed undan andra. I detta fall är det så enkelt att människan är den starke,och tränger därmed undan skarven.

30.7.2010 kl 12:41
Samma åsikt (3)     Annan åsikt (38)
Kommentar

Finland är dårfinkarnas paradis.

Förbjud konstgödsel och effektivisera städernas reningsverk istället. Fast så långt har man inte tänkt...

Local pollution 30.7.2010 kl 12:52
Samma åsikt (0)     Annan åsikt (6)
Kommentar

Till 30.7.2010 kl 12:41.

Visst har jag förstått det. Synd bara att denna lag inte får tillämpas när det gäller människor, eller hur?

Booster 30.7.2010 kl 13:56
Samma åsikt (8)     Annan åsikt (0)
Kommentar

Ja Ja dessa forskare, varför inte göra något nyttigt i stället. Se till att få ner både skarv och säl stammen. I framtiden kommer det att vara omöjligt att få tag på färsk fisk om inget görs åt saken. Forskarna och politikerna vill väl att all fisk skall importeras från något u land i stället. Det är ju väldigt smart med dagens bränsle priser att hämta fisk från andra sidan jorden, och det förorenar ju inte alls naturen dessa transporter. Säl och Skarvstammen skall reduseras med minst 75%.

Fd fiskare 30.7.2010 kl 16:28
Samma åsikt (2)     Annan åsikt (0)
Kommentar

Man kunde förstås vänta sig här att nu vill man förbjuda fri forskning!

Det skrivs hur det förfular skärården med skarvkolonier samt hur mycket fisk skarvarna äter.

Villor, broar, båtar som ligger vid bryggor, kalhyggen, industrier, hamnar, fiskodlingar...stör det inte er estetiskt? Konstigt ifall inte! Det är ju främmande element i en skärgård, vilket skarven ej är.

Efter att kväve och fosfor kommit ut i vattnet är det svårt att få bort. Enklast torde det gå via att äta fisken. Dock är det tvärtom ifall man äter odlad fisk. Finländaren äter dock väldigt sällan vildfångad fisk! Ser man statistiskt på hur mycket fångsterna per yrkesfiskare har ökat på de senaste 20 åren kan man se en 100% ökning! Från 21 ton per yrkesfiskare till 43 ton per yrkesfiskare på 20 år. Så pratet om att skarven och sälen äter all fisk är kanske inte hela sanningen. Frågan är ju sedan vart denna fisk används. Går den till minkmat eller livsmedelsindustrin lär man inte få speciellt mycket betalt.

Skulle försäljning av odlad fisk förbjudas kunde också priset på övrig fisk höjas. Tyvärr är det dock ytterst få yrkesfiskare som själv förädlar och saluför sin fisk. Vi vet ju att det inte är ekonomiskt klokt att sälja råvaror. Så varför satsar de inte på att själv röka, lägga in etc. Ett annat alternativ skulle ju vara att själv saluföra nyfångad fisk så att man inte skulle tvingas köpa flera dagar gammal fisk från butiken.

Men det är ju lättare att klaga och gnälla!

Sluta klaga! 30.7.2010 kl 16:42
Samma åsikt (0)     Annan åsikt (0)
Kommentar

Herman, det är inte de kommunala reningsverken som är problemet utan all läckage från våra skogar och åkrar som ställer till det. Vi borde alla äta en massa mörtar och braxnar och en massa annan "skräpfisk" för att få bort fosforn. Skarvarna gör det rätt så bra. Dock med bekostnad på en hel del holmar.

Iden 30.7.2010 kl 17:54
Samma åsikt (0)     Annan åsikt (1)
Kommentar

Hej på er! Kom att fundera huru stora fiskar äter skarven ?Det är väl gamla och stora fiskar som dör och producerar fosfor, om skarven äter mindre och yngre fiskar så inverkar väl det endast på fiskbeståndens storlek som i slutändan i och för sej producerar mindre fosfor, men våra fiskare som livnär sej på fiske har ju inget att ta av om bestånden minskar.Att någon kan försvara skarven och hitta på forskningsresultat utan att ha tänkt till slutet är för mej obegripligt.Holmarna där de håller till ser ju riktigt vackra ut och luktar gudomligt.

Kurt 30.7.2010 kl 20:22
Samma åsikt (0)     Annan åsikt (0)
Kommentar

Jasså, minsann! Ja, där ser man, alltid retar det någon!

Booster 30.7.2010 kl 23:02
Samma åsikt (0)     Annan åsikt (0)
Kommentar

Då fosforn avlägsnats från dyngan i reningsverken så får slammet, som innehåller fosfor i svårlösligare form, inte spridas ut på åkrarna som den borde eftersom stadsborna dumpat tungmetaller i slammet. I stället deponeras slammet under vägbyggen, varifrån naturen sedan löser ut fosforn med tiden och allt rinner rakt ut havet. Detta förbises bekvämt i alla nyheter och man skyller alltid detta automatiskt på jordbruket. Bönderna tar i dag upp mera fosfor i skörden än vad som tillåts spridas ut på åkern. Sedan äter stadsborna upp brödet och skiter ut fosforn rakt i Östersjön.

Det blri ca 4000 ton fosfor per år i Finland som dumpas genom reningsverk, ofattbart mycket mera än t.ex den idiotiska avloppsvattenförordningen skulle ens teoretiskt kunna rensa. Och om det dessutom blir för mycket flöde i de kommunala reningsverken, så får dyngan helt lagligt ledas förbi reningsverket. Denna mängd kan lätt motsvara ett medelstort svinhus' avföring, dvs samma effekt som om svinhusets sväm kördes rakt i sjön. Men i städerna är detta lagligt.

Det vore på tiden att dessa självutnämnda miljöexperter skulle bli permitterade på livstid. Ni kostar samhället alldeles för mycket och ni orsakar mera skada än nytta. Med era illvilliga kommentarer försöker ni bara få understöd åt er själva för egen vinning medan andra skall betala era dumheter. Mera korkat inlägg än denna artikel har man inte sett på länge i ÖT.

Färdigt röstat. 31.7.2010 kl 14:28
Samma åsikt (0)     Annan åsikt (0)
Kommentar

Till Kurt:

Gamla fiskar prducerar fosfor??? Vad är det för något?

Fosfor är ett grundämne som fiskarna får i sig via sin föda. Att gammla och stora fiskar skulle ha högre fosforhalt betvivlar jag. Har du någon referens till det här?

Att du beskyller forskarna att hitta på forskningsresultat är dessutom mycket allvarligt!

Forskare 31.7.2010 kl 14:44
Samma åsikt (0)     Annan åsikt (0)