Foto: Lehtikuva/Roni Lehti
Skarven kan avhjälpa fosforproblem
Publicerad 29 juli 2010 kl. 23:25. Senast ändrad 29 juli 2010 kl. 23:24
Storskarven ses av många som ett problem. Men den hatade fågeln kan enligt ny forskning effektivt minska fosforbelastningen i havet. En koloni på Stora Äggskär i södra Erstan i Åbolands skärgård har undersökts den här sommaren.
Tvåhektarsholmen Stora Äggskär i södra Erstan i Åbolands skärgård ser ut som en scen från en mardröm. Stora, svarta fåglar stirrar ner från 560 kvistiga nästen i de döda träden. Stanken av rutten fisk sprids med vinden och på stranden är dunsten nästan nog att slå en besökare medvetslös.
Inget under alltså att fiskare, sommargäster och båtfarare inte är speciellt förtjusta i storskarven.
Skärgårdshavet kunde ändå må bra av flera liknande skär. Preliminära näringsprover tagna från marken på Stora Äggskär tyder tillsammans med tidigare polsk forskning på att storskarven är effektiv på att minska fosforbelastningen i havet.
På holmen intill har 595 storskarvspar häckat i år. Under den två månader långa häckningstiden har de två kolonierna ätit nog med fisk för att minska mängden av både fosfor och väte i vattenekosystemet i Erstan med omkring 1.000 kilogram var.
-Det är lika mycket fosfor som vattenreningsverket i Kakola släpper ut på två månader, och motsvarar årsutsläppen från en 400 hektar stor åker, säger direktören för miljöväsendet i Åbo stad Mikko Jokinen.
Kolonin har häckat på Stora Äggskär i sex års tid. Under den tiden har storskarvarna eliminerat 2-3 ton fosfor och 3-4 ton kväve från havet.
Näringsämnena faller ner i form av fågelskit, och det mesta har anrikats i marken under fågelborna.
-Det här är samma vara som säljs i gödselsäckar, säger Jokinen och pekar på den motbjudande sörjan som består av avföring, spyor, fiskrester och döda fåglar.
I början av våren lade forskarna ut ett torvtäcke på ungefär fyra kvadratmeter under fyra häckningsträd. På torsdagen bärgades sedan "skörden" för noggranna laboratorieanalyser.
Projektet startades av Skyddsfonden för Skärgårdshavet. Övriga deltagare är Åbo stad och Åbo yrkeshögskola.
Forskningen fortsätter nästa år. Nu funderar man dessutom på hur gödseln, alltså guanon, kan tas till vara.
-Den kunde användas bland annat i tillverkningen av blomsterjord, säger Jokinen.
FNB
nyheter@hssmedia.fi