Finland struntade i varning
Publicerad 1 januari 0001 kl. 00:00. Senast ändrad 26 oktober 2007 kl. 21:38
USA:s president Franklin D. Roosevelt gav finländarna detaljerad information om Molotov-Ribbentrop-pakten och dess tilläggsprotokoll bara några dagar efter att avtalet, där de två utrikesministrarna delade upp Europa, hade undertecknats i Moskva den 23 augusti 1939..
Roosevelt berättade om pakten för Finlands ambassadör i Washington Hjalmar Johan Procopé den 28 augusti, men i själva verket hade Procopé fått nys om avtalet nästan direkt efter att det hade undertecknats.
Procopé skickade omedelbart ett telegram också till Helsingfors, berättar filosofie magister Kauko I. Rumpunen i sin nya bok Minä vakooja (Jag spion). Rumpunen arbetar som forskare vid Riksarkivet.
Roosevelt hittade på ett svepskäl att kalla Procopé till sig och meddelade rakt ut att Molotov och Ribbentrop i Moskva hade kommit överens om att Finland hör till Sovetunionens intressesfär. Presidenten kunde inte avslöja sin källa eftersom läckaget hade skett vid den tyska ambassaden i Moskva. Den som hade lämnat ut uppgiften var en medarbetare till den tyske utrikesministern.
Först en månad senare
Procopé trodde inte att det var sant utan försökte få en bekräftelse från det amerikanska utrikesministeriet. Men eftersom det var en topphemlig sak var det bara presidenten och några få tjänstemän som visste om den. Dem stötte Procopé inte på och fick alltså ingen bekräftelse.
Därför nöjde han sig med att skriva ner Roosevelts klara varning i en normal rapport som anlände till Helsingfors först en månad senare.
- Roosevelt ville att de finländska beslutsfattarna skulle få informationen så snabbt som möjligt, men Procopé förstod sig inte på det amerikanska presidentstyrda systemet eller de rykten som då cirkulerade i Washington, påpekar Rumpunen.
Varning för döva öron
Procopés rapport distribuerades troligen den normala vägen till presidenten, utrikesministern och utrikesutskottet i Finland. Uppgiften togs inte på allvar.
- En orsak var säkert att USA inte kunde avslöja källan, tror Rumpunen.
Ett tecken på det var det tal som president Kyösti Kallio höll vid riksdagsöppningen den 2 september 1939, en dag efter att andra världskriget hade brutit ut.
Där konstaterar han bland annat att Finland har lyckats upprätthålla goda relationer till alla länder och landets neutralitet har blivit känd vilket i sin tur har stärkt Finlands internationella ställning.
Enligt Rumpunen är det befogat att fråga sig om uppgiften från USA var "alltför riktig" för att vara trovärdig.
FAKTA
- Sovjetunionen och Tyskland undertecknade en icke-angreppspakt, den så kallade Molotov-Ribbentrop-pakten, i Moskva den 23 augusti. Det gav Stalin extra tid att rusta upp och Hitler fick garantier för att Sovjetunionen inte hjälper Polen.
- Avtalet innehöll ett hemligt tilläggsprotokoll där Tyskland och Sovjetunionen godkänner varandras "intressesfärer".
- I protokollets första kapitel konstateras:
Om det i de områden som hör till de baltiska länderna (Finland, Estland, Lettland och Litauen) sker några regionala eller politiska förändringar bildar Litauens norra gräns också gränsen mellan Tysklands och Sovjetunionens intressesfärer. I detta sammanhang erkänner båda parterna Litauens krav på Vilniusområdet.
- Den 1 september anföll Tyskland Polen och i mitten av september hade Sovjetunionen invaderat de östra delarna av Polen.
- Sovjetunionen krävde att få upprätta baser i Estland (i september) och i Lettland och Litauen ( i oktober) samt vissa gränsområden av Finland.
- Förhandlingarna mellan Finland och Sovjetunionen avslutades den 15 november.
- Den 30 november anföll Sovjetunionen Finland och vinterkriget började.
FNB