Piratjakt eller förmynderi?

Publicerad 1 januari 0001 kl. 00:00. Senast ändrad 17 februari 2009 kl. 17:25

Om det globala upphovsrättskriget leder till att den personliga integriteten och globala umgängesrätten kränks har vi all anledning att följa turerna med vaksam och kritisk blick.

Annons

Utåt kan det se ut som en oskyldig jakt på pirater. Eventuellt är det inte mer än ett försök för artister att förhindra stöld.

Men eventuellt kan den process som för tillfället pågår mot Pirate Bay i Stockholms tingsrätt ses som en upptakt till en flera år lång, global armbrytning, inte bara om immateriella rättigheter utan i förlängningen också om personlig integritet och frihet.

I värsta fall bevittnar vi en upptakt till en uppgörelse om vårt demokratiska systems framtid. Just därför lönar det sig att hålla koll på det drama som just nu utspelar sig i Stockholm.

Först en lägesrapport:

De fyra åtalade i Pirate Bay-rättegången misstänks för medhjälp och försök till brott mot upphovsrättslagen. Om de fälls kan de få fängelsestraff och dömas att betala upp till elva miljoner euro i skadestånd till musik- och filmbranschen.

Rättegången grundar sig på ett tillslag i maj 2006 då polisen beslagtog 186 servrar hos en internetoperatör i Stockholm. De åtalade själv nekar till brott med huvudargumentet att teknik i sig inte kan vara olaglig och att bilindustrin heller inte befinns skyldig för att en bil använts i ett brott.

Viktigt att minnas är nämligen att Pirate Bay inte i sig har tillhandahållit upphovsrättsskyddat material utan endast en så kallad bittorrenttracker med vars hjälp privatpersoner får kontakt med varandra. Med hjälp av trackern kan en användare ladda ner fragment av olika låtar, filmer och spel från hundratals andra hemdatorer. Bara i Sverige uppskattas en och en halv miljon människor använda sig av den teknik Pirate Bay tillhandahåller.

De egentliga bovarna, människorna som olagligt laddar ner upphovsrättsskyddat material är inte åtalade, helt enkelt för att det skulle kräva resurser som inte finns. I stället försöker musik-, film- och spelindustrin statuera ett exempel.

Rättegången är ett led i ett opinionskrig, som för närvarande leds av de miljontals nedladdare som finns runt om i världen. Över 90 procent av Expressens läsare gissade i går att det inte går att stoppa Pirate Bay hur det än går i rättegången och ungefär samma procent uttryckte åsikten att det är fel att de fyra åtalade krävs på skadestånd.

Stenrika artister har heller inte alldeles lätt att bevisa att de har blivit utblottade som en följd av nedladdningen, speciellt inte som de i Pirate Bay-rättegången företräds av svindyra Hollywoodadvokater.

Vidare har de unga teknikfrälsta en lät-tare uppgift än den åklagare som med hjälp av bristfälliga kunskaper och en föråldrad lagstiftning ska försöka få ungdomarna fällda för brott.

Därför betecknades det som en delseger för de åtalade att åklagaren redan under andra rättegångsdagen var tvungen att justera åtalet. Ändå är det mäktiga politiska och ekonomiska krafter som Pirate Bay och den nedladdande allmänheten har emot sig.

EU lär nämligen bakom lyckta dörrar förhandla med USA, Japan och Kanada om ett nytt internationellt antipiratavtal vid namn ACTA (Anti-Counterfeit Trade Agreement) som uppges vara en hårdare straffrättslig bestämmelse för olovlig fildelning.

Enligt den svenska riksdagsledamoten Karl Siegfrid kan det här avtalet medföra allt från hårdare kontroll över teknikutvecklingen till nya befogenheter för tullmyndigheten. Han spekulerar i att tullen kan ges rätt att genomsöka datorer och mp3-spelare i jakt på piratkopierat material. (Expressen16.2)

Risken är stor för att ACTA-medlemskap ställs som villkor mot frihandel och att fattiga delar av världen tvingas välja mellan isolation eller en rigid upphovsrättsregim som motverkar deras intressen.

Enligt uppgifter på Frapedia, en sajt som upprätthålls av motståndarna till FRA-lagen i Sverige kan ACTA-avtalet innebära att internetleverantörer blir tvungna att lämna ut personuppgifter om sina kunder, utan domstolsbeslut.

Internetleverantörer ska också uppmanas att samarbeta med upphovsrättsinnehavare för att stoppa spridningen av upphovsrättsskyddad information utan att kunna ställas till svars för det. Det kan sannolikt innebära avstängda internetabonnemang för fildelare.

Enligt uppgifter på Frapedia är medieindustrin en drivande part bakom denna nya upphovsrättslagstiftning, som alltså står stick i stäv med principerna om personlig integritet och frihet.

Processen kring ACTA uppges vara mycket sluten för medborgarna i EU och som sådan inte demokratisk. Det är alltså inte så konstigt att också människorättsaktivister har börjat fråga sig vad som egentligen pågår.

Det som nu sker i Stockholm är med andra ord en bit i ett komplicerat och stort pussel, vars alla bitar ännu inte ens är synliga.

Att konstnärer måste få betalt för sina verk är sant, visst, men å andra sidan bör vi fråga oss hur vettigt det är att försöka begränsa en verksamhet som miljontals människor världen över uppfattar vara legal.

Om det globala upphovsrättskriget leder till att den personliga integriteten och globala umgängesrätten kränks har vi all anledning att följa turerna med vaksam blick.

KENNETH MYNTTI

kenneth.myntti@vasabladet.fi

tel. 06-7848456

Kenneth Myntti