Det akademiska fusket
Publicerad 1 januari 0001 kl. 00:00. Senast ändrad 26 februari 2009 kl. 17:18
Det akademiska fusket, främst plagiering från internet, ökar snabbt. Lärosätenas svar bör vara information, bättre program för textanalys, nolltolerans och omedelbar avstängning.
Det akademiska fusket blir allt mera utbrett. I Sverige visar en kartläggning som Sveriges Radio (SR) gjort (publicerad 18.2) att 398 svenska studenter stängdes av under år 2008 på grund av fusk vid universitet och högskolor. En ökning med hela 28 procent jämfört med året innan.
Men fusket är förstås inte ett svenskt problem. Prorektor Sören Kock vid Hanken i Vasa är övertygad om att fusket och plagieringen ökat såväl internationellt som i Finland.
Jag har svårt att tro att det finns någon större skillnad mellan Finland och Sverige. Det är en del av internationaliseringen, fusket blir lättare när mer och mer skrivs på engelska. Trenden är helt klart stigande, säger Kock till Vbl.
Plagiat är stöld, det finns ingen orsak att hymla om det.
I Sverige var ökningen i antalet avslöjade fuskare antalsmässigt störst vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, som i fjol stängde av 32 studenter, mot nio året innan. Vid Linköpnings universitet och Uppsala universitet ökade antalet avstängda fuskare, från 13 till 26 studenter respektive från nio till 17. Det vanligaste fusket är, föga överraskande, direkt kopiering från Internet utan att ange källor. Otillåtet samarbete mellan studenterna har också anmälts, inklusive den klassiska metoden fusklappar (Dagens Nyheter, 18.2).
Internet kryllar av rapporter, artiklar och avhandlingstexter, vilket i sig förstås är positivt, men mindre nogräknade studerande utnyttjar källorna till att elektroniskt kopiera textsjok och resultat till sina egna rapporter, inlämningsuppgifter, essäer, papers och avhandlingar.
Sören Kock påpekar att det också finns personer på nätet som säljer färdiga arbeten, men att det vanliga fusket ändå är att en studerande finner ett liknande arbete som sitt eget på Internet och sedan plagierar fritt från det.
Svenska Högskoleverkets senaste årsrapport "Disciplinsärenden 2007 vid högskolor och universitet (Rapport 2008:13 R) innehöll en positiv nyhet, att disciplinsärendena i sin helhet minskade med nio procent från år 2006. Det var första året sedan 2001 som antalet studenter som blivit föremål för disciplinsåtgärd minskade i Sverige. Även fusket minskade 2006, men det ökade igen dramatiskt 2007, enligt Sveriges Radios kartläggning.
År 2007 aktualiserade flest avstängningar vid Lunds universitet (43), följt av Södertörns högskola (23). I förhållande till antalet studerande, det mest relevanta sättet att mäta, var andelen disciplinsåtgärder högst vid Södertörns högskola (0,92 procent) samt vid Högskolan i Borås (0,52) och Gymnastik- och idrottshögskolan (0,51). Lägst var andelen vid Chalmers tekniska universitet (0,02) och Sveriges lantbruksuniversitet (0,03).
Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Kalmar och Växjö universitet utvecklade 2006 ett gemensamt webbaserat läromedel, Refero -antiplagieringsguiden, för att hjälpa studenterna förstå vad plagiering är. I Australien förutsätts studerande undertecka att de är medvetna vad plagiat är och vilka följderna är för avslöjad plagiering. Bra, men på universitetsnivå borde väl varje studerande veta vad plagiering är.
Även finländska universitet och högskolor har tagit i bruk program för att stävja plagiaten. Enligt Kock har flera universitet har köpt in program som analyserar texter. Hanken, till exempel, använder ett program som övningsarbeten körs igenom varefter texten markeras i sju olika färger. Från rött till grönt beroende på misstänkt plagieringsgrad.
I Finland kan avstängningar förverkligas, men studerande kan inte fråntas sin studierätt. Vid upprepat förfarande öppnar dock Kock för möjligheten att skriva in i betyget att studenten gjort sig skyldig till plagiat.
Ett måhända hårt straff, som stoppar den studerandes eventuella forskarkarriär, men å andra sidan saknar personer som gör sig skyldiga till upprepade plagiat även alla grundförutsättningar för en seriös forskarkarriär.
I höstas skrev debattören Filippa Mannerheim att "Gymnasiets slappa attityd till fuskande elever lägger grunden" (dagensskola.se).
Det är i grundskola och gymnasium som diskussionen om kopiering, plagiat och textfusk måste börja och fusket aktivt stävjas. Vi utgår från att så redan sker vid de flesta skolor. Grundförutsättningen för att lyckas är bra programvara som kan avslöja plagiat. Kanske till exempel Svenska kulturfonden kan stöda mindre skolor med köp av program för att stävja fusket? Utan uppdaterad programvara är det i praktiken omöjligt att veta vad och varifrån textsjok stulits. Lärosätena måste ständigt ligga steget före, inte steget efter, fuskarna.
Internet ger enorma möjligheter till legal materialinsamling, men kan också fresta till illegal sådan. Det är lätt att kopiera textsjok som svårligen avslöjas som plagiat och det finns gott om forum med fusktips på nätet, som "Bra sätt att fuska på universitet", för att ta ett exempel. Universitetsjurist Magnus Hallberg i Uppsala har konstaterat att avstängningarna kommer att öka eftersom plagiatfusket har blivit mera omfattande. SR:s kartläggning tyder också på det.
Internetfusket ökar delvis för att allt fler studerande inte bryr sig, eller förstår, vad upphovsrätt innebär. Men mest handlar det om gamla motiv och nya hjälpmedel. Svårare än så är det inte att förstå fusk. Lärosätena bör, nu som förr, agera kraftfullt. Med nolltolerans och omedelbar avstängning för avslöjat fusk.
Peter Ehrström
nyheter@vasabladet.fi