|

”Förödade när nivån på kunskapen sjunker”

NyhetsbildZoom
Dick Harrison. Foto: Arash Matin
När åsikter jämställs med fakta är vi illa ute. Vi måste stoppa fördumningen av samhället, säger historieprofessor Dick Harrison.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

När Tage Erlander, statsminister i Sverige 1946–69, insåg att hans tioåriga son endast läser barnböcker blev han förfärad. I samma ålder läste Erlander själv nämligen ­böcker av ­August Strindberg och Selma ­Lagerlöf. För att höja sonens bildning tvingade Erlander tioåringen att gå på Wagner-opera. – Sonen härdade ut i två akter, vilket är beundransvärt, säger Dick Harrison. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och omstridd samhällsdebattör. Erlanders reaktion på sonens läsvanor är enligt Harrison i allra högsta grad aktuell i dag. – På den tiden sågs bildning som något eftersträvansvärt. I dag har vi en kultur av bildningsförakt. Det är övervärderat med källkritik, hur någonting framförs är viktigare. Nivån på kunskapen har sjunkit och vi ser ett samhälle som fördummas. År 2015 återvände Harrison till Lunds universitet efter ett års utlandsvistelse och föräldraledighet. Men det blev inte riktigt som han hade tänkt sig. – Under min första gruppövning med studenter blev jag anklagad för mobbning. Harrison ställde krav på att ­studenterna skulle delta aktivt i diskussionsövningar, vilket enligt studieplanen var obligatoriskt. Mobbningsanklagelserna framfördes först till studierektorn och sedan vidare till rektorn och övriga universitetsledningen. Harrison själv förundrade sig mest över den okunskap som rådde bland studenterna. Gruppövningen handlade om Syndafloden. En del av ­studenterna, som alltså studerade historia på ett universitet, visste inte vad det var. – När jag uppmanade studenterna att läsa Gamla Testamentet var det en som frågade vad det är och om det finns på internet. Harrisons problem fortsatte. När han underkände två tredjedelar av studenterna på en tentamen uppmanades han av studierektorn att dela ut en lista över möjliga tentafrågor i förväg, detta för att minimera antalet underkända. Harrison fick nog och skrev en debattartikel i Svenska Dagbladet, en av Sveriges största dagstidningar. Responsen lät inte vänta på sig. – Jag fick 800–900 mejl från kolleger inom högskolevärlden som var för rädda att säga något. Jag upptäckte att mina erfarenheter var en droppe i ett hav av liknande berättelser. Bland de som tog kontakt fanns personer som jobbar vid de högst rankade universiteten i Sverige. Och det gällde inte bara humanistiska ämnen, utan även naturvetenskap och teknik. Högskolorna ut­examinerar helt enkelt folk vars kunskapsnivå är långt ifrån det som tidigare krävdes. Orsakerna till den sjunkande kunskapsnivån är enligt Harrison två. Dels har studentkårerna en alldeles för stark maktställning som gör det möjligt att driva igenom anklagelser, dels är institutionernas ekonomi direkt beroende av antalet examinerade studenter, vilket ökar trycket på att släppa igenom undermåliga resultat. Och i grunden ligger den förändrade synen på bildning. – Det är ett långsiktigt arbete men det måste bli fint igen att kunna ­saker. Om inget görs kommer effekterna på långsikt enligt Harrison att vara förödande. Redan nu kan man i den svenska debatten se en utveckling där åsikter jämställs med fakta och källkritik inte anses viktigt. – Man upphöjer politiska åsikter till sanningar. På sikt är det förödande för demokratin. Det kan innebära att vi får igenom lagar, förordningar och politiska trender som är baserade på lögner och falsifieringar. Om åsikter blir sanningar och ingen kontrollerar eventuella förvrängningar av historien, så skapar det enligt Harrison ett stort utrymme för vidareutveckling av åsikter som att Nazityskland borde ha vunnit kriget eller att Osama Bin Laden är en fiktiv person som skapats av CIA i konspirationssyfte. – De här åsikterna är sådana som finns i dag. Här kan du lyssna på föreläsningen

Kommentarer
|

AVSNITT 4: Järnhandeln som hanterade pengar med linbana

Nyhetsbild
Två statyer pryder Hartmanshuset. Foto: Felix Rantschukoff
Vad har ett apotek i Vasa gemensamt med en linbana? Den delade historien i Vasa centrum bjuder på många överraskningar.

Mest läst senaste veckan