|

På tidsresa genom unikt arv

Slalomkörning utanför Svedjehamn. För att kunna navigera bland moräner i grunda vatten behövs goda kunskaper om farlederna. Havsmiljön ändras från år till år.
Foto: Mikael Nybacka

Slalomkörning utanför Svedjehamn. För att kunna navigera bland moräner i grunda vatten behövs goda kunskaper om farlederna. Havsmiljön ändras från år till år.

Tre lettländska turister är på besök i världsarvet för att fiska gädda. Just gäddor finns det gott om i vattnen runt Björkö, säger fiskeguiden Jukka Viita-aho.
Foto: Mikael Nybacka

Tre lettländska turister är på besök i världsarvet för att fiska gädda. Just gäddor finns det gott om i vattnen runt Björkö, säger fiskeguiden Jukka Viita-aho.

85 procent av världsarvsområdet är hav. Här finns också cirka 5600 öar.
Foto: Mikael Nybacka

85 procent av världsarvsområdet är hav. Här finns också cirka 5600 öar.

Traditionella sjöbodar finns det gott om i Svedjehamn på Björkö.
Foto: Mikael Nybacka

Traditionella sjöbodar finns det gott om i Svedjehamn på Björkö.

Jubileumsprojekt vill få finländarna ut i naturen med start på Naturens dag i februari.
Foto: Mikael Nybacka

Jubileumsprojekt vill få finländarna ut i naturen med start på Naturens dag i februari.

De här getterna är privatägda och bor på Markku Harjus gård på Replot. I skärgården går det däremot att få syn på både långhåriga Highlandkor och betande får som sommartid strövar fritt.
Foto: Mikael Nybacka

De här getterna är privatägda och bor på Markku Harjus gård på Replot. I skärgården går det däremot att få syn på både långhåriga Highlandkor och betande får som sommartid strövar fritt.

Meditation. När Mervis adoptivpappa Markku Harju lägger sig ned för att vila blir hon lugn.
Foto: Mikael Nybacka

Meditation. När Mervis adoptivpappa Markku Harju lägger sig ned för att vila blir hon lugn.

Att paddla genom världsarvsområdet i Kvarkens skärgård är en naturnära upplevelse. Men pass upp, på sina håll är det ordentligt grunt.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

De historiska vingslagen och naturens föränderlighet är ständigt närvarande i Kvarkens skärgård. Det enda världsnaturarvet i Finland bjuder på färggranna upplevelser och berättelser. – På sommaren beger vi oss ut till ”skären”, sa kvinnan på bankkontoret. – Jaså, svarade jag, utan att först förstå vad hon menade. Kommentaren från kvinnan fälldes i slutet av januari i år, under min första dag i Vasa. Kvinnan på banken upplyste mig vidare om att hennes hemstad kunde verka smått livlös under vinterhalvåret, men att det var på sommaren som invånarna verkligen levde upp. Till exempel genom att fara ut till den omgivande skärgården. Så gjorde hon åtminstone själv. Hennes ord etsade sig fast i minnet, det hon påpekade var ett tecken på att skärgårdslivet är en del av den österbottniska identiteten och kulturen. Som nyinflyttad i trakten, från Sverige, dröjde det emellertid till dess att jag själv tog mig ut till den österbottniska övärlden och Kvarkens världsnaturarv innan jag började få klarhet i vad denna skärgårdsprägel egentligen innebär.
Den här texten skildrar mina betraktelser av skärgården genom de människor som lever och verkar där. Men allra först ett nedslag på platsen som fungerade som resans startpunkt: Naturcentret Terranova i Vasa. Här presenteras Kvarkens världsarvsområde. Via utställningarna förstår jag varför landskapet i vår omgivande skärgård är unikt. Nytt land stiger sakta och ständigt upp urhavet. Endast i Kanada äger någonting liknande rum, men inte alls lika synligt som i Kvarken. Världsarvsguiden Solveig Pått visar vant runt mig i ett världsarvsområde i miniatyr. Vi rör oss i fantasieggande naturmiljöer, ackompanjerade av autentiska ljud, medan Solveig Pått beskriver hur avsmältningen från den senaste istiden satt sin prägel på Kustösterbottens geologi, biologi och på invånarnas egen kulturhistoria. En lång tidsaxel på väggen öppnar upp perspektiven. Nästan hela väggen motsvaras av de miljontals år då naturens krafter ensamma varit förhärskande på jorden. Först mot slutet av tidsaxeln syns den mänskliga aktiviteten representerad, då jorden tagit ett kort andetag. Det är ett ögonblick i sammanhanget. Inandningen gav oss tillfälligt goda klimatförhållanden, men jorden kommer någon gång att andas ut igen.
I världsarvets periferi, i Maxmo, ligger Västerö och skärgårdsläget Varppi. Här huserar Jussi och Eija Mendelin sedan många år. När de flyttade till stället i slutet av 1970-talet fanns inte mer än en gammal lada på platsen. Som egna företagare har paret Mendelin hela tiden expanderat sin verksamhet på gården, som numera innefattar såväl inkvartering och traktering, som en historisk utställning, olika typer av bastur, en simstrand och kanotuthyrning. Jussi Mendelin har upplevt Kvarkens landhöjning på första parkett. Han pekar på var strandlinjen gick när han flyttade till Västerö. Där står det i dag en bastu på tryggt avstånd från vattnet. För några år sedan köpte han loss marken närmast stranden av den lokala bysamfälligheten. Samfälligheterna brukar vara dem som äger nyuppkommet land i skärgården. Ett sådant system är nödvändigt. Enligt beräkningar växer en kvadratkilometer ny landyta i Kvarken fram om året. Det är lika mycket som 150 fotbollsplaner. Paret Mendelin äger också två båtar, med vilka besökarna under sommaren kan skjutsas på guidade turer till Mickelsörarna, längst ut i det nordostliga hörnet av världsarvet. Under båtturerna kommer Jussis historiska och naturvetenskapliga lokalkunskaper väl till pass. – Det bästa med att driva vårt ställe är nog allt det jag får tillfälle att berätta om för gästerna. Historieböckerna har ju en del blanka sidor att fylla, säger han.
Från Varppi är det inte alls långt att ta sig till familjeföretaget Granholms. Det som började med en mindre växthusodling på 1980-talet utmynnade i egentillverkning och förädling av allehanda godsaker, såsom sylter, marmelader och konfektyrer. Paret Monica och Samuel Granholm tillverkar sina produkter av lokala råvaror och naturliga tillsatser. – Vi hade aldrig fantiserat om att verksamheten skulle bli så här stor. Vi var tidiga med att tänka småskaligt och närodlat, vilket kommit att bli en starkare trend på senare år. Nu för tiden säljer Granholms produkter till bland annat butikskedjor, storkök och bagerier. Vissa delar ur sortimentet har en särskild världsarvsstatus, som Kvarkens världsarvsdelegation beviljat. Besökare kan själva komma in till Granholms gårdsbutik och köpa produkter, eller bara för att ta en fika.
Replotbron i Korsholms kommun får ofta stå som en symbolisk port till världsnaturarvet i Kvarken. När vi passerar bron står flera fiskare och pilkar efter strömming, en vanlig syn här. Allt sedan skärgården började befolkas har fiskenäringen, som tidigare också innefattade sälfångst, varit viktig för invånarna. För den som vill lära sig mer om fiske i modern tappning finns en professionell guide stationerad i Björköby. Han heter Jukka Viita-aho och driver Villa Meribjörkö. Namnet antyder vad det är för en plats, en villa med havsutsikt. Hit kommer mestadels gäster i grupp på besök, exempelvis företag och föreningar. Jukka Viita-aho erbjuder paket­turer med sina privata båtar, men båtarna går även att hyra för egna äventyr. När vi anländer till Villa Meribjörkö följer vi med Viita-aho ut på Revöfjärden, där han ska fånga och märka ut ”världsarvsgäddor” inför fisketävlingen, tillika forskningsprojektet, som anordnas i samband med världsarvets tioårsjubileum. Vattenfarlederna och fiskebeståndet häromkring är något av hans expertterritorium. Nästan direkt när han kastat i sitt spö nappar det. På kroken hänger en stadig gädda som mäter 78 centimeter. Viita-aho antecknar var han fångat gäddan och släpper sedan ned den i vattnet igen. Efter fisketurens slut tar vi oss tillbaka till den stora villan och värmer oss vid en öppen brasa. – Det är en annorlunda miljö här i området, så oregelbunden natur. Vattennivåerna kan till exempel variera mycket från dag till dag. Det är trevligt att få berätta för gästerna om landhöjningen och allt som hör ihop med den.

Tre lettländska turister är på besök i världsarvet för att fiska gädda. Just gäddor finns det gott om i vattnen runt Björkö, säger fiskeguiden Jukka Viita-aho.

Tre lettländska turister är på besök i världsarvet för att fiska gädda. Just gäddor finns det gott om i vattnen runt Björkö, säger fiskeguiden Jukka Viita-aho.

Dags för lunch. Vi håller oss kvar i Björköby, men åker bort till Kvarkens värdshus där Anne Ojala tar emot. Hon är en äkta mångsysslare, utbildad i fem yrken, som sedan två år tillbaka driver värdshuset. Förutom bespisning är det även möjligt att övernatta, ordna olika typer av tillställningar, samt badabastu eller badtunna i värdshuset och dess annex. Miljön är lantlig, skog och hav finns runt hörnet. Medan Anne Ojala dukar fram lokalfångad abborre och hembakat bröd berättar hon att närområdet är populärt tillhåll för fågelskådare.Här finns nämligen mängder av fågelarter. Några fotbollsutsparkar bort från värdshuset ligger Svedjehamn, i världsnaturarvets hjärta. Vi möts av Roland Wiik, som växte upp med moränskärgården som granne. På samma ställen där han simmade som barn finns i dag skog, trädgårdar och byggnader. Han berättar att hela hamnar har fått flyttas i takt med landhöjningen. Roland Wiik går med oss längs den träspångsbeklädda naturstigen Bodvattnet runt. Vi går på moräner, vissa så höga som tre meter, under tiden som vi passerar ett par historiska minnesmärken. Från stigen gör vi dessutom observationer av både glosjöar och endemiska växtarter, vilka är typiska för landhöjningsmiljöer. Mitt kunskapsbegär mättas av Roland Wiik när han förtäljer närmare om områdets geologiska uppbyggnad, historiska händelser och aspekter som ägt rum i trakten, och det utmärkande växt- och djurlivet. Vår vandring tar slut vid Saltkaret, utsiktstornet som ger en slående överblick över landskapet och havet. Vi får också uppleva moränskärgården på ännu närmare håll. Båtförare Fredric Sandvik kryssar sig fram genom smala skär och förbi vassa stenar. Hans goda kännedom om områdets farleder är av avgörande betydelse. Sandvik, med Wiik som guide, kör ofta genom skären då de ordnar skräddarsydda turer ut till Valsörarna, vars fyr är konstruerad av samma firma som byggde Eiffeltornet i Paris.
Traditionella sjöbodar finns det gott om i Svedjehamn på Björkö.

Traditionella sjöbodar finns det gott om i Svedjehamn på Björkö.

85 procent av världsarvsområdet är hav. Här finns också cirka 5600 öar.

85 procent av världsarvsområdet är hav. Här finns också cirka 5600 öar.

De bräkande getterna hälsar nyfiket på oss när vi gör vårt sista stopp på resan. Vi har anlänt till Markku Harjus gård i Norra Vallgrund på Replot. Han sköter om alla slags djur genom verksamheten Nordic wild care. Med getterna i släptåg tar Harju med oss för att träffa den numera rikskända älgen Mervi. Mervi kom till Replot förra året efter att ett par funnit henne övergiven i skogen nära Seinäjoki. – Då var hon lika liten som en hund, säger Markku Harju. Sedan dess har han rått om Mervi och matat henne dagligen. När Markku Harju kliver in i hennes ­boende, en stor inhägnad i skogsmiljö, följer hon varje steg som hennes adoptivpappa tar. Han lägger sig ned på marken och Mervi lägger sig tätt intill. Hon gillar att mysa, blir lugn av det. Mervi är emellertid inte längre någon liten krabat, när dessa ­rader skrivs är hon en 200 kilo tung ”tonåring”. Markku Harju hoppas kunna behålla sin fyrbenta vän eftersom hon vant sig vid människor och därför inte kan släppas ut i det vilda igen. Han är dock lite orolig inför vad som ska hända till hösten, när Mervi blir brunstig. – Det springer ju en del älgar i det fria häromkring. När intresserade älgtjurar hittar hit lär inte stängslet stoppa dem. På Nordic wild care, som ligger på Markku Harjus privata tomt, vårdas och rehabiliteras djuren. Grupper är välkomna att boka in besök till det djuriska härbärget. När vi var på besök hade Harju bland annat hand om en havsörn och en berg-uv. De djur som planeras att släppas fria är det dock inte möjligt för besökare att komma nära.
Meditation. När Mervis adoptivpappa Markku Harju lägger sig ned för att vila blir hon lugn.

Meditation. När Mervis adoptivpappa Markku Harju lägger sig ned för att vila blir hon lugn.

De här getterna är privatägda och bor på Markku Harjus gård på Replot. I skärgården går det däremot att få syn på både långhåriga Highlandkor och betande får som sommartid strövar fritt.

De här getterna är privatägda och bor på Markku Harjus gård på Replot. I skärgården går det däremot att få syn på både långhåriga Highlandkor och betande får som sommartid strövar fritt.

Utfärden till, och djupdykningen i, den mångfacetterade skärgården i Kvarken är till ända. Jag går vidare med en djupare insikt om naturens storslagenhet, som alltid diktat villkoren för all levande existens. Vare sig vi vill det eller inte, präglas vi av naturen. Människor har genom tiderna levt i symbios med det omgivande landskapet, vilket fortsättningsvis sker. Som en av alla de intressanta personer jag träffade under färden i världsarvet utryckte saken: ”här går det att se naturen i historien, och på samma gång upptäcka historien i naturen”. Skärgårdsmiljön i Kvarken vittnar om en svunnen tid, ett besök här är som att göra en tidsresa, men området påminner samtidigt om något evigt och framåtskridande. Hur vi väljer att förvalta detta naturens arv kommer på många sätt avgöra vår egen framtid. Kunskapen om miljön som omger oss är, och förblir, viktig att sprida. Jag är glad över att en sådan kunskapsförmedling pågår, människor som bor och verkar i skärgården har tagit sig an den uppgiften. En annan uppmuntrande tanke är att jag själv kan bidra med vidare upplysning, via allt det jag lärt mig. Uppgiften kan på så vis delas av oss alla. För visst vill vi, liksom kvinnan jag träffade på banken brukar göra varje sommar, kunna fortsätta njuta av trevliga stunder ute bland skären.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan