Inrikes
18.7.2016
Finland ett våldsamt land - för invandrarkvinnor
Resurscentret Monika märker av flyktingvågen då samtalen blir bara fler från kvinnor som ännu befinner sig på flyktingförläggningar.
Resurscentret arbetar för att hjälpa invandrarkvinnor som utsatts för våld.
– Statistiskt sett löper kvinnor med invandrarbakgrund dubbel eller trefaldig risk att utsättas för våld jämfört med infödda finländare, säger resurscentrets chef Natalie Gerbert.
Våld i parförhållandet eller andra nära relationer är allmänt förekommande. Vissa av kvinnorna som tar kontakt har fallit offer för tvångsäktenskap eller kommer från väldigt patriarkaliska kulturer.
– Situationen förändras inte när de kommer till Finland. De kan inte gå hemifrån utan makens lov, de kan inte röra sig ensamma ute på stan.
Det är ett populärt argument bland finländare som vill stänga gränserna för flyktingar att asylsökande kommer från en våldsam kultur. Gerbert säger att muslimer är enkla syndabockar.
– Talar vi om Breivik skulle ingen komma på att anklaga alla norrmän för att vara terrorister.
Hon påpekar att Finland ur europeiskt perspektiv är ett mycket våldsamt land. År 2014 publicerade European Fundamental Rights Agency en rapport enligt vilken 30 procent av kvinnorna utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av sin partner.
– I många länder är kvinnans ställning sämre än i Finland men väldigt många av våra kunder har en finsk make, säger Gerbert.
”Små gärningar kan lämna fula spår”
Invandrare utsätts också för rasistiskt våld i Finland. År 2014 tog polisen emot 822 anmälningar om hatbrott. Ofta tar det rasistiska våldet lindrigare former.
– Någon kan knuffa till en i bussen eller spotta på en. Inte polisanmäler man sådant. Men visst skapar det en atmosfär av otrygghet, säger Gerbert.
Under de 25 år hon bott i Finland har hon själv råkat ut för ett och annat. Hon kommer ihåg en gång när hon pratade ryska med sin treåring på bussen och en främmande människa skrek till hennes barn: ”Vad gör du här, ryssunge?!”
Den här typens beteende bidrar till alienering. Känslan av utanförskap är en av de saker som är gemensam för så gott som alla grupper av invandrarkvinnor. Rasistisk behandling är vardagsmat.
– Man vänjer sig och lär sig bygga upp ett skal och att inte göra sådant som kan uppfattas provocerande. På samma sätt som om man blivit slagen i sin parrelation, säger hon.
Även små elakheter och mindre trakasserier kan lämna djupa spår. Speciellt barn och unga kan fara illa. Gerbert betonar att det är viktigt hur man behandlar barn till invandrare.
– Det är svårt att kräva solidaritet mot Finland om man aldrig får känna att man höra hemma, säger hon.
Samhällsklimatet har stor betydelse
Samhällsklimatet i Finland återspeglas på invandrarkvinnornas situation. Natalie Gerbert säger att hon har känt av en förändring.
– I fjol höstas blev jag tillfrågad varifrån jag kommer lika ofta som under mina allra första år i Finland.
Hon anser att olikheter mellan människor framhävs mer än tidigare.
Under de 15 år Resurscentret Monika varit verksamt har det också skett vissa framsteg.
I dag fungerar samarbetet med polisen ganska bra. Alltid har det inte varit så. Natalie Gerbert kommer ihåg en kvinna i 20-årsåldern som kom från ett patriarkaliskt land. Hon hade blivit misshandlad av sin pappa eftersom hon varit ute på stan lite längre.
– Polisen sade: ”Om du hade varit en snäll flicka skulle pappa inte ha slagit dig.” Det skulle de knappast ha sagt till en infödd finländare.