Rovdjurshat och pengar motiverar till tjuvskytte

193709704441143

9583e164cd92d2678c6623bfe119ed9d

https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/114160

Fallet behandlades i rätten i våras men förblev olöst. En person dömdes till böter eftersom rätten ansåg att personen i fråga kände till gärningsmannen men lät bli att avslöja vem det var. Polisen uppger att jaktbrott ofta inträffar långt borta från bosättningen och det är svårt att utreda dem. – Ofta reder man ut dem länge i efterhand, säger överkommissarie Harri-Pekka Pohjolainen vid polisinrättningen i Östra Finland. Grovt jaktbrott skrevs in i lagen våren 2011 och gjorde det lättare att dela ut hårdare domar än tidigare för allvarliga jaktbrott. Bland annat fick polisen utvidgade rättigheter för att reda ut till exempel positionsuppgifter. Polisen kan bland annat reda ut var de misstänkta rört sig under tiden för brottet. Hittills har emellertid ingen dömts till ovillkorligt fängelse för grovt jaktbrott. Domarna har befunnit sig i den lägre ändan av straffskalan. Den färskaste rättsstatistiken härstammar från år 2014. År 2013 delades det ut åtta domar och år 2014 sju domar för grovt jaktbrott. Gärningsmännen dömdes i genomsnitt till villkorligt fängelse på under ett år. Under åren 2009–2014 dömdes ingen heller till ovillkorligt fängelse för den lindrigare formen, jaktbrott. Den typiska följden av jaktbrottet har varit några månaders villkorligt fängelsestraff eller bötesstraff.

Svårt att reda ut

I slutet av juli i år hade polisen fått anmälningar om sju fall där grovt jaktbrott misstänks. Grova misstankar har undersökt mest år 2013 då det förekom cirka 14 fall. – Omkring 70 procent av jaktbrotten inträffar inom områdena för polisinrättningarna i Östra Finland, Uleåborg och Lappland, säger överkommissarie Pohjolainen. En betydande del av fallen är mindre förseelser som ofta kan redas ut genom böter. Vanliga orsaker är felaktig vapentransport i bilen, brott mot förbudet mot blyhagel i sjöfågeljakt och brott mot bestämmelserna för mängden patroner för halvautomatiska vapen. Som exempel på egentliga jaktbrott nämner Pohjolainen endast skjutande av en älgko med kalv. Skyddet för älgkalvar försvagas i oktober, varefter gärningen inte längre leder till polisutredning. – Förändringen kommer förmodligen också att synas direkt i statistiken.  I fjol fick polisen höra om sammanlagt 176 vanliga jaktbrott. Pohjolainen säger att tjuvjakt ofta är professionell och välplanerad brottslig verksamhet. I tjuvskytte av älg är den motiverande faktorn ofta pengar. När det gäller stora rovdjur ligger rovdjurshat ofta som grund.