|

Kärlek viktigare än pengar i vården av sällskapsdjur

God husdjursvård väger tyngre än den ekonomiska biten. Zoom
Foto: Lehtikuva

God husdjursvård väger tyngre än den ekonomiska biten.

Många djurägare vill ha lika god och högklassig vård som de själva får.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Schäfern Sulo är sömnig. Sulo, som ännu för en stund sedan livligt nosade på byxbenen och tiggde krafsningar, klipper med ögonen och svansen har slutat vifta. Sulo har kommit med sin ägare Heidi Lindström för datortomografi av armbågslederna till Evidensias djursjukhus i Rosendal i Vanda. På annat håll på sjukhuset får den åttaårige spanska vattenhunden Aatu stygn efter att ha blivit biten av en annan hund. Sulo och Aatu kunde bra göra reklam för Evidensias färska undersökning som visar att sällskapsdjuren är en del av familjen och att ägarna inte vill snåla när det gäller vården av dem. – Ägarna vill att sällskapsdjuren får lika god och högklassig läkarvård som de själva får, säger veterinären Maija Hagman som ingår i jourteamet i Rosendal. Djurets liv är viktigast En gränslös kärlek till sällskapsdjuren, särskilt till hundarna, märks i svaren. Varannan hundägare sade att det inte spelar någon roll hur mycket vården kostar om den räddar livet på djuret och hunden därefter kan leva ett fullvärdigt hundliv. Aatus ägare Ville Tarkiainen skriver inte helt under påståendet i undersökningen. – Nog har kostnaderna betydelse. Om vården kostade till exempel 15 000 euro och det var oklart hur väl hunden återhämtade sig skulle det nog kännas i den här livssituationen, säger han. Sällskapsdjurens ställning i de finska hemmen är ändå stark, i bland rentav starkare än den egna partnerns. Hälften av sällskapsdjursägarna medgav i undersökningen att det egna sällskapsdjuret i bland känns närmare än maken eller makan. Sex av tio av dem som svarade på enkäten hade vakat med sitt sjuka sällskapsdjur. Lata hankatter med urinproblem Utrustningen och salarna i djursjukhuset i Rosendal påminner om dem i ett sjukhus för människor. Det finns cytostatikabehandling, datortomografi, intensivvård och uppvakningsrum. Majoriteten av apparaturen har anpassats från den apparatur som används för människor. I takt med att levnadsstandarden har stigit har också djuren drabbats av välfärdssjukdomar. Av dem är den mest typiska övervikt. Sällskapsdjuren lider också av diabetes, artros och urinstenar. – Urineringsproblem är särskilt vanliga bland överviktiga, steriliserade hankatter som lever inomhus och äter torrfoder, säger Hagman. Aatu har fått sina stygn. På ostadiga tassar och med förvirrad min låter han sig ledas ut ur vårdrummet av en djurskötare. Sulos bilder har också blivit färdiga och skickas vidare till en radiolog. Efter att han vaknat upp fortsätter Sulo vidare – men först efter att han nosat på alla nya, intressanta byxben.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan