Pang, bom, krasch – kommunikationsminister­ ­Anne Berner (C) har kört in i väggen. Medan bärgnings­bilen bogserar bort vraket av den stora trafikreformen kan man fundera på om inte rege­ringen skulle behöva en kommunikationsminister.

Alltså inte ytterligare en Berner utan en ­kommunikationsminister som skulle se till att kommunikationen mellan regeringens medlemmar fungerade.

Att den inte gjort det blev först uppenbart i och med Sannfinländarnas motstånd mot trafik­reformen och bekräftades sedan definitivt av samlings­partistiska finansminister Orpos uttalanden i slutet av förra veckan.

Orpos partikamrat Kai Mykkänen, utrikes­handels- och utvecklingsminister, avslöjade i Yles morgon-tv i går att regeringsmedlemmarna inte fick se förslaget i sin helhet innan Berners ministerium offentliggjorde det. Det är ... tja, originellt.

Visserligen efterlyser både medborgare och journalister titt som tätt öppenhet i den politiska besluts­processen, vilket i praktiken kan innebära att allt inte är klappat och klart (”färdigt junttat”)­ när det presenteras. Men ifall regeringen ­inte diskuterat sig fram till samstämmighet gällande större­ reformer innan de lanseras resulterar det inte­ i större öppenhet utan i kaos och handlings­förlamning.

Statsminister Juha Sipilä låter meddela att ­regeringen nu tillsammans i lugn och ro ska ut­reda hur trafiknätet ska utvecklas innan några­ nya beslut fattas. Lugn och ro och grundlig fakta­baserad beredning har hittills inte känne­tecknat regeringen­ Sipilä, som i stället siktat på snabba­ ­resultat. Därtill pressad av underskottet i stats­budgeten och egna ambitioner att visa sig handlings­kraftig.

Den inriktningen i kombination med ett antal politiskt oerfarna ministrar har inte varit fruktbar. Och det känns som om den givna kommentaren till statsministerns proklamerande av lugn och ro blir att det nu börjar vara för sent att stiga tidigt upp. Förlorat förtroendekapital återställs inte så enkelt.

Hur påverkas Centerministern Berner själv av kollisionen med de två övriga regeringspartierna,­ med verkligheten, med bilbranschen? Den sistnämnda vill precis som Berner bli av med bil­skatten – men på lång sikt. Branschen vill absolut inte ha några snabba och dramatiska förändringar som försämrar businessen.

Erkka Railo, verksam vid Åbo universitets enhet för riksdagsforskning, konstaterar att Anne Berner är förhållandevis lätt att byta ut (Yle 24.1).

Det har han rätt i. Berners anknytning till Centern­ är lös. När hon kom in i riksdagen 2015 var det som obunden på Centerns lista. Det är före­tagaren Sipilä som velat samarbeta med före­tagaren Berner, inte ett brett Centerfält som valt henne. Ifall hon faller gör hon det för att stats­ministern väljer att entlediga henne. Men några sådana signaler har tillsvidare inte kommit.

För vanliga vägtrafikanter som skumpar fram på dåligt underhållna vägar kvarstår problematiken. Hur ska det 600 miljoner stora hål i kassan för vägunderhåll som Berner tog avstamp i för snart ett år sedan åtgärdas? Och, från ett samhälleligt perspektiv, hur ska vägtrafiken dirigeras i en mer miljö­vänlig riktning?

När Anne Berner förra veckan presenterade sin plan inledde hon med att säga att de trafik­relaterade förändringar vi står inför är större än den förändring automobilens födelse innebar. Kunde­ ministern kanske, som grund för den fortsatta debatten, lite mer i detalj berätta vad det är hon ser i kristallkulan?

Ett tecken i tiden2014 anmälde en svensk barnmorska sin hem­region – Jönköping – till diskrimineringsombudsmannen. Hon hade inte fått jobb efter att hon meddelat att hon, med hänvisning till sin kristna tro, inte­ tänkte medverka vid aborter. Det är knappast något en barnmorska gärna deltar i och inget en kvinna gärna genomgår.

Men barnmorskan från Jönköping ville av samma­ skäl inte heller ge dagen efter-piller ... eller sätta i kopparspiraler.

I går inleddes rättegången i fallet i Arbetsdom­stolen i Sverige. Barnmorskan har tidigare för­lorat i lägre rättsinstans. Det som gör rättsfallet anmärkningsvärt är att hon stöds finansiellt och juridiskt av ADF, Alliance Defending Freedom, en samman­slutning till frihetens försvar. En annan svensk barnmorska som inlett en motsvarande rätts­process får stöd från samma håll.

ADF är en kristen amerikansk organisation med en årsbudget på flera tiotals miljoner euro. Det är möjligt att donera pengar till stöd för den svenska barnmorskan via organisationens hemsida.

ADF driver en internationell kampanj som bland annat handlar om aborträtten och som också gett sig till känna i EU-parlamentet.

En dag innan rättegången i Arbetsdomstolen i Sverige inleddes undertecknade USA:s president ett dekret som – igen – gör det olagligt för amerikanska organisationer verksamma utomlands att där vara involverade i abortrådgivning eller abort. Det binder många internationella hälsovårds­organisationers händer.

Med billiga preventivmedel och god sexual­undervisning kan antalet aborter pressas ner. Det har skett i Norden sedan ”toppåren” på 1970- och 1980-talen. Men ADF och Trump prioriterar totalförbud mot aborter framom den lösningen.