|

Skajpar för att lära sig finska

Gymnasisterna i Petalax och Leppävirta för klasstandem ett steg vidare. Med hjälp av Skype pratar och skriver de turvis på finska och svenska och lär på köpet känna varandra. Här diskuterar Cecilia Skinnar och Wilma Flöijer sommarjobb med två jämnåriga elever i Savolax. Zoom
Foto: Mikael Nybacka

Gymnasisterna i Petalax och Leppävirta för klasstandem ett steg vidare. Med hjälp av Skype pratar och skriver de turvis på finska och svenska och lär på köpet känna varandra. Här diskuterar Cecilia Skinnar och Wilma Flöijer sommarjobb med två jämnåriga elever i Savolax.

Eleverna i Leppävirran lukio skriver arbetsansökan – på svenska. Lätt är det inte, men de får god hjälp av sina jämnåriga i Gymnasiet i Petalax.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

Att diskutera sommarjobb är elevernas huvuduppgift på deras sista gemensamma lektion för läsåret. Gången innan var deras tema finsk kultur. De är med i ett unikt projekt, där de samarbetar parvis över språk- och landskapsgränser. Leppävirran lukio är ett landsbygdsgymnasium i Savolax.

– Att våra elever får prata med genuina finnar ger ett mervärde, säger Tiina Harkkila, finsklärare i Petalax.

– Eleverna lär känna varandras språk och kultur, och blir samtidigt mer medvetna om det egna språket och den egna kulturen, säger hennes kollega Marianne Backlund.

Då projektet introducerades var eleverna först litet tveksamma till att skajpa på finska, men det är de inte längre. ”Hemskt, men lärorikt” och ”Man lär sig utan att tänka på det” skrev två elever i en tidig ut­värdering.

Annons
Zoom

Ester Lidman är en av ”fokus­personerna” i språksamarbetet mellan gymnasierna i Petalax och Leppävirta. Det hon säger eller skriver ner bandas för att an­vändas inom forskningen. Foto: Mikael Nybacka



E-klasstandem lär oss mycket, säger Alexander Häggback, Anton Holm och Oliver Dal.

– Det är bra att tvingas tala finska. Det är ju så här vi kommer att prata finska sedan också, utan att fundera på grammatiken, säger Alexander Häggback.

Att kommunikationen inte sker ansikte mot ansikte utan virtuellt är en fördel, tycker Oliver Dal.

– Det är lättare att uttrycka sig via dator, för då kan man också skriva ner vad man menar.

En av eleverna, Ester Lidman, har en filmkamera monterad ovanför sin bildskärm. Hon och Ilona Korhonen i Leppävirta är ”fokuspersoner”, det vill säga deras interaktion bandas för att bli forskningsmaterial.

– Jag tänker inte särskilt mycket på kameran. Jag blev tillfrågad om jag kunde vara fokusperson, för lärarna tyckte väl att jag hade lämpligt med kunskaper i finska.

Zoom

Alexander Häggback, Anton Holm och Oliver Dal säger att de lär sig mycket tack vare e-klasstandem. Rudolf Kortelahti pratar finska också hemma. Foto: Mikael Nybacka



Också hon ser e-klasstandem som ett lyckat komplement till den traditionella finskundervisningen.

– Det behövs att vi får tala finska.

Hon och många andra deltagare har också träffat Leppävirtaeleverna i verkliga livet. De båda skolorna har nämligen sedan nästan tio år till­baka ett vänskoleutbyte, vilket var en av orsakerna till att de fick utarbeta modellen.

– Skillnaderna mellan oss är inte stora. Jag blev överraskad över hur positiv inställningen till svenska är i Leppävirta, säger hon.

Även för lärarna innebär e-klass­tandem ett nytt sätt att jobba. Tiina Harkkila och Marianne Backlund planerar noggrant upplägget tillsammans med svenskläraren Satu Savolainen i Leppävirta och får också synpunkter och tips av Simon Hansell, IKT-pedagog i Petalax, och av de forskare som följer under­visningen.

Ömsesidighet och självstyrning är två grundpelare i under­visningen.

– Det är viktigt att vi ger samma instruktioner och att det sker innan lektionen startar. Vi hjälper naturligtvis till på lektionerna om det behövs, men vi har uppmanat eleverna att de i första hand ska stödja varandra, säger Tiina Harkkila.

Alla medel är tillåtna: Om eleverna inte kan det finska ordet för ”vad” går det att låta kameran zooma in vadbenet.

Elevernas tolerans med språkfel är stor. Petalaxeleverna reagerade inte alls då de finska eleverna ut­talade ”räv” och ”älg” som orden skrivs. ”Igelkott” med långt å-ljud rättade de däremot genast.

En praktisk svårighet har varit att lägga scheman så att skolornas lektioner i det andra inhemska samman­faller.

Inför nästa läsår, som är projektets sista, ska det söka nya virtuella arbetsmetoder.

– Till exempel att skriva en arbetsansökan tillsammans är lättare digitalt än på papper. En annan uppgift kunde vara att låta eleverna producera nyhetsinslag på webben somsedan används som undervisningsmaterial, säger Simon Hansell.

E-klasstandem pågår 2015–2018

  • Syftet med projektet e-klass­tandem är att utveckla en språkpedagogisk modell för virtuella lärmiljöer.
  • Elever vid Gymnasiet i Petalax och Leppävirran lukio diskuterar, chattar och skriver gemensamma texter på en del av sina finsk- respektive svensklektioner. Undervisningen ingår i skolornas kursplaner.
  • Projektet, som pågår 2015–2018, bygger vidare på klass­tandemmodellen. Det är ett samarbete mellan lärare och forskare som leds av professor Michaela Pörn vid ÅA. Det ingår även i Utbildningsstyrelsens lärmiljöer.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan