|

Hon synar den nordiska rätten i sömmarna

Pamela Slotte ska tillsammans med 17 andra forskare undersöka kopplingen mellan reformationen och den sekulära rätten. Zoom
Foto: Privat

Pamela Slotte ska tillsammans med 17 andra forskare undersöka kopplingen mellan reformationen och den sekulära rätten.

På vilket sätt har 1500-talets reformationer påverkat hur lagarna har utformats i Norden? Den frågan och några till ska 18 forskare söka svar på i ett stort forskningsprojekt.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

Reformationen och den lutherska kyrkan har haft stort inflytande på den nordiska lagstiftningen och på förståelsen av den nationella rätten. Frågan är bara på vilket sätt.

Under tre år ska en grupp kyrkohistoriker, rättshistoriker, teologer och jurister från Norden och Tyskland försöka ta reda på svaret. Det är första gången det forskas i ämnet över de nordiska landsgränserna i den här utsträckningen.

I Finland leds projektet av Vasa­bördiga Pamela Slotte, biträdande professor i minoritetsstudier vid Åbo Akademi. Hon intresserar sig särskilt för hur religiösa minoriteter har behandlats tidigare på ett rättsligt plan, hur de behandlas i dag och hur den internationella rätten har påverkat synen på religionens plats i samhället.

– Jag hoppas att projektet ska leda till en kritisk diskussion kring hur vi via rätten reglerar religionen i de nordiska länderna i dag. Funge­rar det för alla, både för majoriteten och för olika religiösa minoritets­positioner?

Annons
En viktig del av projektet handlar om att fundera på om rättssystemet är tillräckligt bra på att beakta den religiösa och åskådningsmässiga mångfalden i samhället. Lagstiftningen kan på ytan verka neutral och fri från direkt religiös påverkan, vilket vi också tänker oss att sekulär rätt ska vara.

Men i takt med att mångfalden ökar allt mer i de nordiska länderna utmanas invanda tankemönster och den rättsliga reglering som de gett upphov till. Pamela Slotte ger ett exempel: diskussionen om huruvida det ska finnas lagar om förbud mot hädelse, alltså att kränka det som någon annan håller heligt.

– Man kan fundera på varför sådant alls ska vara rättsligt reglerat. Man kunde tänka sig att det är något som så kallad sekulär rätt inte ska be­fatta sig med.

Sett från andra hållet kan det som majoriteten uppfattar som en i religiös mening neutral lagstiftning, till exempel vilka dagar i kalendern som ska vara röda, ha en negativ påverkan på minoriteter.

– Lagstiftningen kan se neutral ut, men den kan i praktiken gynna den befolkning som hör till majoritetsreligionen. Andra kan påverkas negativt eftersom lagstiftningen, som den är utformad, inte möjliggör för dem att leva ut sin tro på samma sätt.

Det finns även andra situationer, till exempel på arbetsplatser, där man kan fundera på huruvida lagstiftningen faktiskt tillräckligt mycket tar i beaktande olika gruppers behov, säger Slotte. Det kan exempelvis handla om rätten att få bära slöja eller annan religiös klädsel.

– Där krävs känslighet. Något som man upplever har fungerat förut kanske måste omprövas. Just för att rätten har den roll som den har i samhället i dag och för att vi upp­fattar att den ska slå vakt om grundläggande värderingar måste den också kunna visa känslighet för mångfald, så att den inte bara skyddar det som råkar vara majoritetsbefolkningens religion.

”Något som man upplever har fungerat förut kanske måste omprövas.”
Pamela Slotte
Professor i minoritetsstudier


Det är viktigt att fundera på varför lagarna ser ut som de gör och vilka föreställningar de ger uttryck för, säger Slotte. Det ökar förståelsen för samhället vi lever i och möjliggör en kritisk diskussion.

– Det är bland annat därför som vi vill gå tillbaka till historien och se på hur reformationens teologiska tanke­gods kom att påverka synen på rätten, rättsliga institutioner och principer, samt rättstolkningen.

Vi tar kanske för givet att rätten är och ska vara sekulär, säger Slotte.

– Frågan är hur den föreställ­ningen har växt fram och om den till och med grundar sig på vissa teologiska föreställningar om hur makten ska fördelas mellan religion och stat och mellan ett andligt och ett världsligt regemente.

Forskarna samarbetar med både religiösa samfund och ministerier i de olika länderna.

– Vi för en dialog med de som för­bereder lagar och funderar på utvecklingen av lagstiftningen när det gäller frågor som rör religion, säger Slotte.

Projektet, som pågår till augusti 2019, har fått 1,1 miljoner euro av nätverket Hera och EU-kommissio­nen.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan