– De flexibla rinkarna marknadsfördes speciellt med kopplingar till hjärnskakningar. Då jag började gräva i resultaten undrade jag vart alla axelskador försvunnit, säger Tuominen.

Hans avhandling i frågan visar att axelskadorna i internationella mästerskap minskade med 60 procent då rinkarna moderniserades. Antalet hjärnskakningar som berodde på kontakt med sargen eller plexiglasen minskade med 80 procent.

– Skillnaden var nog en total överraskning, så stor är den, säger Tuomainen.

Avhandlingen bygger på skadeuppgifter från nio år av VM och OS, alltså mer än 800 matcher från 2006 framåt. Herr-, dam- och juniormatcher ingick i materialet.

Antalet hjärnskakningar som berodde på regelvidriga tacklingar i herrmatcher minskade kontinuerligt under den nioårsperiod som undersöktes.

Spelare under 18 år hade extra stora problem med axelskador. Tuominens bedömning är att juniorerna inte får tillräckligt med information om att ta och ge tacklingar.

– Videor om hur en ren tackling ser ut är något som saknas. Brutalt fula tacklingar finns det nog videor av. Och så bör man förstås också ha beredskap att ta emot en tackling, säger Tuominen.

Hoppas på mer skydd

I de äldsta juniorklasserna, där många av spelarna för första gången spelar utan heltäckande ansiktsskydd, är ansiktsskador klart vanligast. Tuominen hoppas på att även 20-åringarna i framtiden ska spela med samma typ av ansiktsskydd som de yngre juniorerna.

– Om vi vill förebygga skador har vi två alternativ – att försöka få bort de höga klubborna eller införa skydd, säger Tuominen.

I herrmästerskap förekommer betydligt mer skador än i turneringar för juniorer och damer. Till exempel risken för knäskador är dubbelt så hög i männens turneringar som i alla matcher i snitt. Flickor under 18 år stack också ut, eftersom de drabbas av knäskador lika ofta som männen.

Tuominen uppger att flickornas knäskador ofta beror på oavsiktliga krockar på isen. Han tror att alla ishockeyspelare kan minska risken för skador genom att förbättra kroppskontrollen.

– Ishockeyn har blivit snabbare. Den kräver mycket balans, koordination och snabba reaktioner, bland annat. De kunskaperna uppstår inte av sig själv, utan kräver mycket jobb, säger Tuominen.