|

Finland ville bli en del av Norden genom skolsvenskan

Införandet av svenskan som obligatoriskt skolspråk var främst ett politiskt steg västerut, mot den nordiska gemenskapen.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Den kohandel som språkbeslutet är vida känt för är alltså en myt. Däremot hade svenska staten ett stort finger med i spelet.

Janne Väistö, som disputerar vid Åbo Akademi med doktorsavhandlingen "Toinen kotimainen toisen tasavallan Suomessa: Ruotsin kieli pakolliseksi aineeksi peruskouluun vuonna 1968", har undersökt hur och varför det svenska språket blev ett obligatoriskt ämne i grundskolan.

– Genom att läsa min avhandling förstår man förhoppningsvis hur betydelsefull kontexten är. Debatten kring ”tvångssvenskan” handlar inte bara om ett skolämne, utan om mycket mer.

Begreppet tvångssvenska myntades i själva verket först i slutet 80-talet. På senare år har man lanserat mer positiva alternativ som obligatorisk svenska, skolsvenska eller nyttosvenska.

Väistös forskning visar att språkbeslutet varken var en intern skolfråga eller en dagspolitisk lösning.

– Många har hittills trott att det var Johannes Virolainen som bedrev kohandel, vilket inte stämmer. Han skulle inte ensam ha kunnat påverka att skolsvenskan röstades i genom. Till det behövdes definitivt vänsterns röster, säger Väistö.

Språkbeslutet baserade sig dels på det politiska läget och dels på en långsiktig betoning av svenskan i efterkrigstidens Finland. Under våren 1968 kom presidentvalet, regeringsförhandlingarna och Finlands ekonomisk-politiska situation att påverka beslutet om obligatoriskt språk i grundskolan.

– Beslutet kom plötsligt i samband med stiftandet av grundskolelagen. SFP gick med i regeringen och gjorde språkfrågan till en regeringsfråga.

Huvudorsaken var ändå att man genom det svenska språket implicit ville visa att vi är en del av Norden.

Det som förvånade Väistö mest var den svenska statens intresse för att svenskan skulle bli obligatoriskt skolspråk i Finland. Enligt svensk press skulle Finland i annat fall avskäras från det nordiska samarbetet.

– Det var en stor överraskning att inse vilken aktiv roll Sverige har haft i språkfrågan. Det har inte tidigare forskning lyft fram, säger Väistö.

Svenska Utrikesdepartementet (UD) och ambassaden i Helsingfors följde noggrant med grundskolans språkbeslut. UD höll pressen informerad om vändningarna i beslutet om obligatoriskt skolspråk, något som gjorde svenska staten till en aktör i beslutsprocessen.

– I UD:s arkiv i Stockholm finns tiotals pärmar med tidningsurklipp med information om språkfrågor i Finland, säger Väistö.

Väistö påminner om att hans forskning fokuserar på historien och utgör inte en grund för hur man ska gå till väga i dag. Dagsläget skiljer sig helt från 60-talet.

– Vi måste inte längre bevisa att vi är en del av västvärlden, för det är vi redan. Men avskaffandet är såvida svårt eftersom nästan alla examina kräver att man bemästrar det andra inhemska språket. Du kan till exempel inte bli polis om du inte har studerat svenska. Språkkakan har fått många lager under årens lopp, säger Väistö.

Ett av grundargumenten till varför det är problematiskt att avskaffa den obligatoriska svenskan är jämlikheten.

– Vad gör du sedan när du vill utbilda dig, men inte kan det andra nationalspråket? I praktiken behöver man kunna svenska i yrkeshögskolor och uppåt.

Han tror att det nordiska samarbetet växer sig starkare, med eller utan obligatorisk svenska.

– EU:s oordning med brexit och Rysslands osäkra ställning inverkar säkert positivt på det nordiska samarbetet. Problemet är att vi lever i ett internettidevarv där språket lätt övergår till engelska.

Väistö ser å andra sidan ett uppsving för svenskkunskaper inom företagsvärlden.

– Nordea och andra nordiska koncerner värnar mer om svenskan. Tyvärr är det så, att om du som finländare inte behärskar svenska, så hamnar du nog utanför kaffebordsdiskussionerna.

Janne Peter Väistö

  • Född 24.8.1972 i Göteborg, Sverige.
  • Avlade studentexamen 1997 vid gymnasiet Hermannin lukio i Salo och politices magisterexamen vid Åbo universitet 2012.
  • Han disputerar fredag 1.9.2017 vid Åbo Akademi.

Kommentarer
|

Amanda var 14 när hon sålde sex för första gången – "Jag önskar att folk hade reagerat på vad jag höll på med"

Nyhetsbild
Amanda Bergström sålde sex för första gången när hon var fjorton år gammal. Metoo blev ett personligt uppvaknande för henne och fick henne att inse att hon utsatts för övergrepp. Foto: Heidi Hakala/SPT
Många ville köpa sexuella tjänster av Amanda Bergström innan hon ens fyllt 18 år. Metoo-kampanjen blev ett uppvaknande för Bergström som talar på den nordiska metoo-konferensen i Reykjavik som inleds på tisdag.

Mest läst senaste veckan