;
|

Varför så lång väntan på Nobelpriset?

NyhetsbildZoom
n fråga som alltid uppstår är varför vissa forskare får vänta extremt länge innan de belönas medan andra får priset ganska snabbt efter upptäckten. Foto: Jussi Nukari
Inom kort är det dags för årets Nobelpris. En fråga som alltid uppstår är varför vissa forskare får vänta extremt länge innan de belönas medan andra får priset ganska snabbt efter upptäckten.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Varför så stor skillnad? En faktor är personligheten hos experterna som utser pristagarna.

– Det beror mycket på det. De fem personerna som sitter i kommittéerna för de olika priserna har olika personlighet och olika preferenser. Sådant har spelat stor roll, säger Anders Bárány, fysiker och ledamot av Vetenskapsakademien och tidigare sekreterare för Nobelkommittén i fysik.

Det har ofta klagats på att många personer fått vänta alldeles för länge på priset – men Bárány tycker att man alltför ofta inte väntat tillräckligt länge.

– Man har ofta gjort fel, säger han.

Ett exempel är dansken Johannes Fibiger som fick medicinpriset 1927 för experiment som antydde att en art av rundmaskar kunde orsaka magcancer.

– Han trodde att han löst cancerns gåta. Sedan visade det sig att inget av detta var korrekt. Men han dog 1928 och slapp få reda på att han hade fel, säger Bárány.

– Det var vanligare förr att de fick priset snabbt. Det fanns då risken att det blev fel. Ju längre man väntar, desto mer rätt.

Fast även Bárány håller med om att vissa personer borde ha belönats snabbare, exempelvis den sovjetiske fysikern Pjotr Kapitsa som belönades 1978 för upptäckter som gjordes på 1920- och 1930-talet.

– I sitt tal nämnde han knappt upptäckterna. Han sade bara "Det där är gammalt. Nu tänker jag prata om det jag håller på med nu".

Fakta: 2017 års Nobelpris

  • 2017 års Nobelpris kommer att tillkännages under vecka 40 och 41.
  • Medicin eller fysiologi, måndag 2 oktober, tidigast klockan 11.30. Karolinska institutet, Stockholm.
  • Fysik, tisdag 3 oktober, tidigast 12.45 finsk tid. Vetenskapsakademien, Stockholm.
  • Kemi, onsdag 4 oktober, tidigast 12.45 finsk tid. Vetenskapsakademien, Stockholm.
  • Fred, fredag 6 oktober, 12.00 finsk tid. Norska Nobelinstitutet, Oslo.
  • Ekonomi, måndag 9 oktober, tidigast 12.45 finsk tid. Vetenskapsakademien, Stockholm.
  • Litteratur. Datum meddelas senare. Svenska akademien, Stockholm.
  • Källa: Nobelstiftelsen (FNB–TT)


"Snöplogseffekt"

En forskare som belönades osedvanligt snabbt var amerikanen Stanley Prusiner. Han fick medicinpriset 1997 för upptäckten av prionerna, en ny form av sjukdomsalstrare. Själva upptäckten gjordes bara fyra år tidigare.

– Det gick väldigt fort, och det var en enorm diskussion efteråt om det var för tidigt eller ej. Nobelkommittén var säkert nervös den gången och det märktes på Prusiner att han kände sig dåligt behandlad. Men han hade ju rätt, säger Bárány.

Han påpekar att forskningen i världen har växt enormt sedan Nobelpriset instiftades. Men samtidigt är det bara tre personer som kan få priset varje år. Resultatet har blivit en lång kö av potentiella pristagare. Med tanke på detta är det inte märkligt att vissa missar görs.

– De fem personerna i kommittén är bara människor, inte datorer. De har kanske 100 förslag att välja mellan, varav 50 är plausibla.

– Nobelpriset räcker helt enkelt inte till. Det har blivit en snöplogseffekt. Man föser massor med forskare åt sidan gång på gång. Jag tycker man skulle sätta en gräns bakåt i tiden för hur länge man kan vara aktuell som pristagare.

Bakgrund: Nobelpriset

  • De första Nobelprisen delades ut 1901. Sedan dess har totalt 579 Nobelpris delats ut, flest i fysik (110 stycken), följt av litteratur (109), kemi (108), medicin/fysiologi (107), fred (97) och ekonomi (48). Antalet pristagare är 904.
  • Sedan starten har det hänt vid ett antal tillfällen att inga pris delats ut, exempelvis under första och andra världskriget.
  • Inom fysiken har partikelfysiken belönats flest gånger. Inom kemin är biokemin mest uppmärksammad och inom medicinen genetiken. De flesta av litteraturpristagarna har skrivit prosa.
  • Två pristagare har vägrat att ta emot priset: Jean-Paul Sartre, Frankrike, litteraturpristagare 1964, och Le Duc Tho, Nordvietnam, fredspristagare 1973.
  • Fyra pristagare tvingades av regimerna i sina hemländer att säga nej: Adolf Hitler förbjöd Richard Kuhn (kemipriset 1938), Adolf Butenandt (kemipriset 1939) och Gerhard Domagk (medicinpriset 1939) att ta emot priserna. Den sovjetiska regimen förbjöd Boris Pasternak att acceptera litteraturpriset 1958.
  • Källa: Nobelstiftelsen (FNB–TT)


Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Nyhetsbild
Lokalt

Papparollen ger Punkky positivare livssyn

PEDERSÖRE

Kaj Antfolk, för de flesta känd som "Punkky", i Lillby hörde Sex Pistols som barn någon gång i början av 80-talet och efter det var inget som förut. Sedan dess har han vigt livet åt musik och skapande i olika former. Tidigare har depressionerna varit e

Nyhetsbild
Lokalt

Ett år senare: Cancersjuka Janina föredrar tryggheten hemma framom värmen i fjärran land

VASA Lufttrycket under flygresan till Filippinerna gav henne så grym huvudvärk och problem med balansen att hon togs in på sjukhus. Läkaren gav henne flygförbud. Ett år senare mår Janina Tuomisto bättre, tar en dag i taget och ser med tillförsikt på framtiden.

Nyhetsbild
Inrikes

Finland ensamt om kampen mot tiden

Intresset för att slopa sommartiden är begränsat inom EU. Trots den finländska regeringens öppning går frågan inte vidare. För EU-kommissionen rinner tiden ut. Nya lagförslag måste läggas fram senast i vår, men det politiska trycket på slopandet av sommar

Nyhetsbild
Opinion

Ledare: Luoma eller Vikström?

1

Oberoende av vem av de två som väljs till ärkebiskop, ligger de stora utmaningarna i en balansgång mellan att hålla ihop en kyrka med många röster och samtidigt stävja medlemstappet.

Mest läst senaste veckan