|

Nollavtal hör till historien

NyhetsbildZoom
Stig Nygård
Det gäller att hitta balansen: För små löneförhöjningar kapar finländarnas köpkraft och för stora hotar exportföretagens konkurrenskraft.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Det verkar upplagt för en konflikt inom skogsindustrin i höst. Förhandlingarna mellan arbetsgivarorganisationen Skogsindustrin och Pappersförbundet har gått i stå efter att arbetsgivarna förra fredagen erbjudit ett ettårigt avtal utan löneförhöjningar och att förhandlingar om ökad produktivitet genast inleds.

Någon tidpunkt för nya förhandlingar finns inte, och Pappersförbundet uppger sig ha ökat beredskapen för stridsåtgärder.


I det omdiskuterade konkurrenskraftsavtalet var ju tanken att löneutvecklingen skulle utgå från den så kallade Finlandsmodellen, där exportsektorn skulle ha angett nivån på löneförhöjningarna. Den gick i stöpet på vårvintern, men i praktiken väntas exportsektorn ändå i hög grad styra.

Orsaken till att arbetstagarna knappast nöjer sig med nollavtal är att Finlands ekonomiska tillväxt i år har accelererat och förändrats till mer exportdriven.

Finansministeriet spår en god ekonomisk tillväxt nästa år, men bara under förutsättning att löneökningarna blir återhållsamma. Uttryckt i siffror betyder det i genomsnitt 1,4 procent nästa år och 1,6 procent 2019. Flera ekonomer bedömer ändå att höstens avtalsförhandlingar kan ge löneökningar på i genomsnitt mellan 1 och 2 procent.

Men det gäller att hitta balansen: För små löneförhöjningar kapar finländarnas köpkraft och för stora hotar exportföretagens konkurrenskraft.


Före årsskiftet ska omkring 300 kollektivavtal för nästan två miljoner löntagare förhandlas fram. I slutet av januari nästa år går avtalen ut för bland andra stats- och kommunanställda, universiteten, handeln samt många andra delar av servicebranschen, och i slutet av februari följer byggbranschen. Den offentliga sektorn väntas bli den svåraste biten. Bland de offentligt anställda är missnöjet stort eftersom de anser sig ha missgynnats av det så kallade konkurrenskraftspaketet. Det tvingade dem att, till skillnad från de privatanställda, avstå från 30 procent av sin semesterpeng under tre år. Fackförbundet JHL som företräder de offentligt anställda kräver höjda löner.

Alla förhandlingar framskrider grovt enligt samma mönster. Först försöker man komma överens om det nya avtalets textdelar, med andra ord allt annat förutom pengarna. De textändringar som påverkar kostnaderna beaktas sedan i diskussionen om löneförhöjningarna.

Sedan har vi evighetsfrågan om huruvida löneförhöjningarna ske i form av euron eller procent, och hur stor andel av förhöjningarna som ska vara en del av de allmänna förhöjningarna och vilken andel som ska avgöras i de lokala förhandlingarna


Höstens avtalsförhandlingar sker branschvis, utan centralförbunden. Först ute är alltså Pappersförbundet och Skogsindustrin, vars avtal löpte ut den 30 september. Pappersbranschens löneuppgörelse är därför av intresse eftersom den, tillsammans med andra exportbranscher, väntas ge riktningen för hela avtalsrundan.

Många av de företag som representeras av Skogsindustrin går bra för tillfället och den inhemska ekonomin som helhet är på kraftig uppgång. Trots det föreslår Skogsindustrin noll procent i löneförhöjning, och knyter eventuella löneförhöjningar till betydande åtgärder för ökad produktivitet för att klara den internationella konkurrensen. Förutom lönefrågor är den nya arbetstidslagstiftningen en fråga där parterna inte är eniga.

Alla parter är säkert överens om att det fortsättningsvis är måttlighet som gäller. Dessutom måste man minnas att det inte går bra för alla företag i Finland.


Landets största löntagarorganisation FFC tar dock avstånd från Skogsindustrins agerande i höstens löneförhandlingar. I en kontext med ekonomisk tillväxt kombinerad med en lång rad måttliga avtal, duger inte ett nollavtal för FFC-branscherna.

Till och med statsminister Juha Sipilä (C) har blandat sig i diskussionen och anser nollinjen vara oskälig. Sipiläs uppmaning är därför att parterna ska förhandla, förhandla och förhandla tills man kommer överens.

Arbetsmarknadskonflikter är det sista Finland är i behov av just nu, de flesta är också överens om att måttlighet gäller. Därför får vi utgå ifrån att Skogsindustrin ser över sitt nollerbjudande så snart som möjligt.

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan