De som föredrog kött motiverade sitt val med att kött bäst fyller magen och är en god källa till protein. De som föredrog vegetarisk mat motiverade sitt val med miljöskäl och hälsa.
Fler än var tredje uppskattade sig ha ökat intaget av grönsaker under det senaste året. Vidare uppgav var tredje sig ha minskat på köttintaget, något som emellertid inte stöds av statistiken om helhetsintag. Finländarna äter i genomsnitt omkring 80 kg kött i året.

Social ställning och partisympatier syns på tallriken

Vegetarianism är vanligare bland de unga än i de övriga åldersgrupperna men bland ungdomarna finns det också flera av dem som säger sig äta kött dagligen. Personer i pensionsålder äter oftare vegetariskt än andra åldersgrupper, även om få av dem ger sig ut för att vara vegetarianer.

Köttätande är vanligast inom barnfamiljer och på landsbygden. Även förmögenhet ökar på köttkonsumtionen.

Unga, studerande, folk med små inkomster, arbetslösa och högskoleutbildade äter mindre kött än andra.

Den partipolitiska ståndpunkten avspeglas också på tallriken. De som röstar på Sannfinländarna uppgav sig vara köttätare. Av De Grönas anhängare uppgav sig en knapp fjärdedel vara vegetarianer och av Vänsterförbundets anhängare en sjättedel.

Insektmat intresserar särskilt män

Av gallupen framgick också att 42 procent av finländarna är beredda att prova på mat som tillretts på insekter. Omkring hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna skulle vara redo att testa insektmat.

Experimentlusten var störst i åldersgruppen 30–44 år. De äldre åldersgrupperna var mindre entusiastiska över insektmat.

Gallupen utfördes av TNS Kantar Agri och sammanlagt 1 082 personer deltog i den via webben.