;
|

Den finländska skolan går på export

Emmi Herler-Westeråker reser under veckan runt i Asien för att ge prov på hur en finsk skola fungerar. Emmi Herler-Westeråker reser under veckan runt i Asien för att ge prov på hur en finsk skola fungerar.
Sedan sju år tillbaka pågår en aktiv export av finländskt pedagogiskt kunnande. Finlandssvenska läraren Emmi Herler-Westeråker åkte till Asien för att presentera en vanlig dag i en finsk skola.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Finland har redan länge haft rykte om sig som ett land med en väl fungerande och kostnadseffektiv grundläggande utbildning, som ger goda resultat.

År 2010 grundades i Jyväskylä, med bland andra Jyväskylä universitet i spetsen, ett företag för export av finländsk pedagogisk kompetens. Bolaget, som heter Educluster Finland, omsatte i fjol 7,6 miljoner euro och sysselsatte 68 personer.

Vasaläraren Emmi Herler-Westeråker är en av dem som företaget ibland anlitar som så kallad External Expert. Till vardags är hon klasslärare vid Sunnanvikens skola i Vasa, men den här veckan befinner hon sig med kollegan Tiina Malste från Educluster Finland på turné i Asien.

– Vi är för tillfället i Kuala Lumpur där vi ska hålla en skoldag för en grupp elever på tisdag, säger Herler-Westeråker över en svajig internetuppkoppling.

Visar den finländska skoldagen

Syftet med turnén är att på ort och ställe visa hur en finländsk skoldag ser ut, från början till slut.

– Vi får en grupp elever och håller en skoldag på engelska, men på finländskt sätt. Människor som är intresserade av utbildning och av att reformera den i sitt hemland har möjlighet att observera hur vi arbetar.

Det handlar då såväl om pedagoger som om utbildningsadministratörer i de länder som Herler-Westeråker och Malste besöker.

– Efter skoldagen ordnas det alltid ett seminarietillfälle med presentation av det finländska skolsystemet och med utrymme för diskussion.

En del av Finland 100

De finländska ambassaderna i de länder lärarduon besöker står för de praktiska arrangemangen på ort och ställe, och turnén är en del av Finland 100-programmet.

– Vi började vår turné i Ho Chi Minh City i Vietnam för en dryg vecka sedan. Sedan var vi i Bangkok i Thailand på onsdag, och nu alltså i Malesien. Härifrån åker vi till Jakarta i Indonesien för att hålla en skoldag på torsdag.

Herler-Westeråker berättar att de har med sig två kappsäckar med allt material som behövs för en typisk skoldag med barn i åldern 7-8 år.

– Det vi bland annat försöker visa är att vi i vårt arbete som lärare har ett helhetstänk. Som tema på vår turnerande skoldag har vi Finlands djur. Det temat utgår vi ifrån på alla lektioner och i alla ämnen vi har under dagen. Vi visar hur man som lärare kan arbeta på olika sätt. Här är skolan rätt traditionell. Det har berättats för oss att undervisningen är lärarledd och till stor del katederundervisning. Vi försöker visa att vi har barnet i fokus och att vi möter barnet på barnets nivå.

På barnets villkor förundrar

Just detta att en finländsk lärare möter barnet som individ och på barnets villkor, i nivå med barnet och i samspel med barnet, hör till det som mest har förundrat dem som följt med de finska lektionerna.

– En sak som kommenterats har varit vårt engagemang som lärare. Man har upplevt att vi är så energiska och aktiva. Här har det berättats för oss att läraren sitter vid katedern och pratar, medan läraren i en finska skolan ger instruktioner och går runt i klassen och hjälper eleverna.

Herler-Westeråker säger att de i samtal med pedagoger och administratörer under turnén ofta får diskutera evaluering.

– I Finland har vi högt utbildade lärare och de är väldigt självständiga. Hos oss litar vi på att lärarna kan sin sak och följer med barnens utveckling. Därför klarar vi oss utan sådant som nationella prov och skolinspektioner. Det är något som förvånar många här, där en lärare kan behöva ge en skriftlig redovisning för varenda lektion hon hållit.

Stort intresse

De människor lärarduon möter under sin turné är mycket intresserade och vill verkligen hitta saker i den finska skolan som de kunde applicera i sina egna länder. Men självfallet går det inte att ta en finsk skola som sådan och starta upp den i ett annat land.

– Vår skola bygger på många olika element. Ta till exempel vårt rådgivningssystem, och vårt system med småbarnspedagogik. Dessa byggstenar hör intimt ihop med skolan i Finland, säger Herler-Westeråker och konstaterar att det handlar om att ta till sig sådana delar som går att tillämpa i det egna landet.

Vad tar hon då med sig hem från sina möten med kolleger och elever i andra länder?

– Kulturkännedom. Och språkkunskaper som kommer till nytta i min egen skola, där vi har barn från många olika länder. Men också en upplevelse av att man här uppskattar vår utbildning och vårt utbildningssystem. Och barnen i Thailand, de var så jätteglada. Ingen tyckte det var tråkigt, ingen spjärnade emot, det fanns en glädje och lycka över att få vara med. De skulle gärna ha velat ha oss där nästa dag också.

Se videorna som universitetet skapat:


Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan