|

Ny studie kartlägger konkurrens om fisken

Baserat på resultaten i studien drar forskarna slutsatsen att de negativa effekterna på fiskbestånd av fåglar, främst skarv, och säl måste beaktas i fiskeriförvaltningen. Zoom
Foto: Mikael Nybacka

Baserat på resultaten i studien drar forskarna slutsatsen att de negativa effekterna på fiskbestånd av fåglar, främst skarv, och säl måste beaktas i fiskeriförvaltningen.

Småskaligt kustfiske är den största förloraren i människans, sälens och fåglarnas konkurrens om fisken i Östersjön. Det visar ny studie från Stockholms universitet.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

I Finland och i Europa förs en laddad debatt kring frågan huruvida sälar, fiskätande fåglar och människan konkurrerar om fisken i havet.

Enligt en nyss publicerad studie råder en viss ömsesidig konkurrens om fiskresurserna.

- Fisk är ett nyttigt livsmedel och fritidsfiske ger möjlighet till värdefull rekreation. Framgångsrik miljövård har gjort att fiskätande sälar och kanske även fåglar ökat, vilket resulterat i kontroverser kring fåglars och sälars effekter på fisket, säger professor Sture Hansson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.

Hansson tog initiativet till en studie om hur det verkligen förhåller sig. Tillsammans med fyra forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och sju kollegor från länder kring Östersjön undersökt har gruppen kartlagt hur mycket djuren äter och fisket fångar.

Annons
Från Finland deltog Erik Bonsdorff på Åbo Akademi och Juhani Salmi på Naturresursinstitutet.

De i särklass viktigaste fiskätande däggdjuren är sälarna. Trots att sälar är större än fåglar är de senare många fler och fåglarna äter tillsammans lika mycket fisk som sälarna. Studien visar att människans uttag av fisk i Östersjön är 3-4 gånger större än sälarnas och fåglarnas sammanlagda konsumtion.

Det småskaliga kustfisket påverkas mest av konkurrensen om fisken i Östersjön. Det gäller främst abborre, gädda, gös, havsöring, lax, sik och siklöja

Av dessa arter äter mellanskarven och sälarna ungefär lika mycket som människan fångar. Eftersom vårt fiske efter dessa arter påverkar bestånden.

Baserat på dessa resultat drar forskarna slutsatsen att de negativa effekterna på fiskbestånd av fåglar, främst skarv, och säl måste beaktas i fiskeriförvaltningen.

Om fiskbestånd minskar på ett sätt som inte är acceptabelt, beroende på fiske och rovdjur, behövs åtgärder.

Åtgärderna kan vara minskat fiske eller åtgärder för att reducera mängden sälar eller fiskätande fåglar.

– Jag skulle inte tveka med att säga att skarvpopulationen kan minskas med 75 procent. Och då skulle det ändå vara en väldigt vanlig fågel, säger Hansson och fortsätter:

– Detsamma gäller sälen. Vi kan minska sälen drastiskt utan att riskera att den blir utrotningshotad.

Sådana åtgärder kan vara jakt för att minska bestånden eller åtgärder för att skrämma i väg djuren från vissa områden.

Artikeln med forskningsresultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften ICES Journal of Marine Science.

Östersjöns fångster

  • Människans fångster: 700?000 ton per år, varav 650?000 ton strömming, skarpsill och torsk
  • Sälarna äter 100?000 ton fisk per år, varav 60?000 ton strömming, skarpsill och torsk. Gråsälen äter 75?000 ton, vikaren 20?000 ton och knubbsälen 5?000 ton
  • Fåglarna äter 100?000 ton fisk per år, varav 30?000 ton strömming, skarpsill och torsk.
  • Mellanskarven äter 40?000 ton per år, medan sillgrissla, tordmule, stor- och småskrak äter omkring 10?000 ton vardera, och resten äts av andra arter.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan