Uppfattningen om finska mediers trovärdighet samt hur kritiska finländare är mot nyheter har undersökts på beställning av Medieförbundet. I samband med Mediedagarna på tisdagen presenterades resultatet av undersökningen.

Förekomsten av falska nyheter varierar enligt ålder, kön, politisk tillhörighet samt vilka nyhetskällor som används, berättar utvecklingschef Tanja Herranen från Tietoykkönen som ansvarat för undersökningen.

– Enligt undersökningen är personer mellan 18 och 25 år mest kritiska gentemot falska nyheter. Men det är också i den åldersgruppen falska nyheter förekommer mest.

Av de 1 000 personer som deltog i undersökningen angav en tredjedel att de varje vecka kommer i kontakt med vad de anser vara falska nyheter. Bland svarande i åldern 18-25 år kom nästan hälften i kontakt med falska nyheter på nätet varje vecka.

Undersökningen fokuserade på de svarandes egna uppfattningar av vad en falsk nyhet är och inte på vad som de facto är falska nyheter. Uppfattningen av vad falska nyheter är skiljer sig särskilt mellan vilken politisk tillhörighet den svarande angav samt vilka nyhetskällor hen använder sig av.

Politisk bakgrund påverkar särskilt uppfattningen om sanningshalten i mediernas rapportering om migrationsfrågor.

– En nyhet som inte stämmer överens med en persons tidigare kunskap eller övertygelse kan anses vara falsk eller vinklad. Inte för att den är falsk, utan för att den inte stämmer överens med vad personen anser vara sant, berättar verksamhetschef Jukka Holmberg på Medieförbundet.

Enligt undersökningen ansåg Sannfinländarnas anhängare i högre grad än medeltalet att de var bra på att känna igen en falsk nyhet. Likaså var de som läste nyheter på MV-lehti och Oikea Suomi mer övertygade än genomsnittet om att de kan avgöra vad som är falska nyheter. Av alla som svarade ansåg tre fjärdedelar att de kunde avgöra vad en falsk nyhet är.

En klar majoritet av deltagarna i undersökningen anser att falska nyheter påverkar finländarnas uppfattning om aktuella händelser och omvärlden. Fler än hälften av de som deltog i enkäten tror att det är sannolikt att det i presidentvalet nästa år kommer spridas falska nyheter på nätet.

Enligt undersökningen anses falska nyheter förekomma på nätet och på politiska hemsidor. Av de svarande ansåg 14 procent att inhemska medier producerar mycket falska nyheter och 35 procent att medierna producerar en del falska nyheter. Endast 700 personer svarade att de inte tror att finska medier skriver falska nyheter.

– Att så många tror att finska medier hittar på nyheter var överraskande, konstaterar Jukka Holmberg.

Mediedagen avslutades med en diskussion om vem finländare kan lita på. Paneldeltagare var presidentkandidaterna Pekka Haavisto (Gröna) och Laura Huhtasaari (Sannf), tillsammans med Talouselämäs chefredaktör Emilia Kullas och kanslichef Päivi Nerg från Inrikesministeriet.

Pekka Haavisto sade att det är viktigt att läsare är kritiska gentemot politiker.

– Inom politiken kan verkligheten förskönas och såklart ska politiker ifrågasättas. Men när ifrågasättandet övergår till klickjournalistik blir det problematiskt om falska påståenden om politiker börjar spridas. Då kan det skada politiken och politikers trovärdighet, anser han.

Emilia Kullas tycker att det i dag är ett mer interaktivt medielandskap i Finland tack vare sociala och digitala medier.

– Jag skulle säga att det nästan är lättare att göra bra nyheter i dag. Läsarna är väldigt bra på att höra av sig om vi skriver något som är felaktigt, sade hon.

Som representant för den offentliga sektorn håller Päivi Nerg med och anser att transparensen har förbättrats i och med att medborgardialogen ökat, genom exempelvis sociala medier.

– Det var en utmaning som lett till att vi nu är öppnare än tidigare, sade hon.

Att det är lättare för enskilda personer att höra av sig till politiker, offentliga sektorn och medier har också sina nackdelar, är de fyra paneldeltagarna överens om.

– Ibland är vi tvungna att moderera våra kommentarer om diskussionen inte är saklig, sade Emilia Kullas.

Päivi Nerg anser att det ändå är viktigt att ta alls åsikter i beaktande så länge det inte är personliga påhopp eller hot.

– Vi kan ju inte säga att det är falskt om någon tycker det är rätt. Det är ju deras åsikt.

En förklaring till det hårda medieklimatet kan enligt paneldeltagarna bero på att alla inte känner sig inkluderade i vad medierna rapporterar om. Pekka Haavisto vill varna för att falska nyheter får spridning och leder till hot eller kommentarer och hur detta kan resultera i ökad segregering.

– Personer kan dra sig undan från samhället i stället för att delta eller integreras, säger han.

Laura Huhtasaari passar på att rikta kritik mot medierna.

– Jag känner sällan att jag håller med om vad finska medier skriver eftersom ingen vågar skriva om vad jag tycker. I stället skriver alla samma saker. Jag tycker journalister ska vara objektiva och lämna tolkningen till läsarna, säger hon.