Först elgitarr, sedan bastrumma och till sist en aggressiv röst som skanderar Suomi!

Efter en stund urartar Suomi-ropen i ett unisont vrål och Finland går till krigsanfall. Sedan förflyttas ljudlandskapet till en ishall.

Så börjar hockeylåten Suomi från år 2012. Bandet? Karelian Division – den karelska divisionen.



Krigsmetaforer är allmänna särskilt inom ishockeyn. Efter introt i låten Suomi börjar Karelian Division sjunga om hur "skott och tacklingar regnar ner".

Kopplingen mellan ishockey och nationalism har fascinerat Kaj Ahlsved, som skrivit sin doktorsavhandling om musikanvändningen i sportsammanhang. Ahlsved disputerar inom musikvetenskap vid Åbo Akademi på fredag.

Zoom

Kaj Alhsved njuter mest då Jeppis dynamite spelas på Jakobstads centrumplan. Foto: Linda Tallroth-Paananen/SPT



Krigsmetaforerna i låtar som Suomi ger uttryck för banal nationalism, säger Ahlsved. I det här sammanhanget ska banal ses som vardaglig.

Musiken spelar i ishallar, på radio och på krogen och är inte lika ceremoniella som nationalsångerna. Genom låtarna skapas och upprätthålls en nationell gemenskapskänsla i vardagliga sammanhang.

– Låtarna står för kampen mellan två nationer som går ut i ett symboliskt krig med varandra, säger Ahlsved.

Kan man säga att vinterkriget lever kvar i ishockeykulturen?– Ja, den lever kvar i landslagsishockeyn. Ett exempel är låten Poika saunoo av Poju. Ordet poika har flera betydelser i låten. Poika symboliserar pokalen och pojken som går ut i krig och återvänder för att firas med bastubad. Många minns också poika som namnet på ämbaret där man kokade mäsk (”kilju”) i Väinö Linnas Okänd soldat, säger Ahlsved.



I jämförelse med Sverige är de finländska hockeylåtarna mycket mer krigiska. Det är svårt att hitta krigsmetaforer i låtar som Den glider in.

– Man får nog leta ordentligt för att hitta krigsmetaforer i Sverige, i Finland är det inte svårt. Sverige har ju också en annan historia än vi har. Vi är väldigt bra på att lyfta fram sisun, att vi slår från underläge och är lilla ettriga Finland, bygdens söner som går ut för att fälla stora björnar, säger Ahlsved.




Ett annat exempel på krigskopplingar i ishockeylåtar är Ihanaa Leijonat ihanaa, där Antero Mertarantas referat från VM år 1995 spelar en framträdande roll. Artisten A-Tyyppi lade en technobeat på folkkära Mertarantas referat och släppte en låt som toppade singellistan i tre veckor.

En av låtens remixar heter Siperia opettaa. En hänvisning till arbetslägren i Sovjetunionen.



Mertaranta har fått gästa minst en låt till efter A-Tyyppis succé. Finnish Hockey Mafias Taivas varjele släpptes efter att Mikael Granlund gjort ett visst zorromål mot Ryssland.



Men alla hockeylåtar handlar inte om krig. Vissa handlar om andra saker, som korv och att grilla.

Den skämtsamma låten Ny rillataan viimeiseen asti gjordes i samarbete med hockeypersonligheten och världsmästaren Timo Jutila. Skådespelaren Aku Hirviniemis Putous-karaktär Samppa Linna står för sången.



Låten handlar om att Lejonen grillar alla motståndare i VM.

För Jakobstadsbon Ahlsved finns det en låt som får glädjekänslorna att svalla: Jeppis dynamite, Jaros mållåt.

– I somras hade Jaro en lång mållös period på hemmaplan. Då längtade jag verkligen efter låten, säger Ahlsved och skrattar.