Rösterna föll 95 för och 77 emot. Ärendet var först på agendan under riksdagens plenum på onsdagen. 27 ledamöter var frånvarande. Riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP) med understöd av Johanna Ojala-Niemelä (SDP) föreslog att propositionen skulle förkastas.
Reformen innebär att antalet tvåspråkiga tingsrätter minskar från åtta till fem i och med att Esbo och Västra Nylands, Östra Nylands och Vanda samt Mellersta Österbottens och Österbottens tingsrätter slås ihop.
Majoritetsspråket i Österbottens tingsrätt blir finska, vilket innebär att även arbetsspråket byter från svenska till finska. Den svenskspråkiga befolkningens rättigheter i Österbotten ska tryggas genom ett tillräckligt antal språkdomartjänster med utmärkta kunskaper i svenska.
I Borgå och Raseborg läggs tingsrätternas kanslier ner, men sammanträdesplatserna bevaras. Där har man tur. Totalt 14 sammanträdesplatser får stryka med i regeringens reform. Där ingår bland annat Jakobstad, Kimito, Kristinestad, Kyrkslätt och Nystad. Orsaken är låg användningsgrad, enligt regeringen.
Den ekonomiska effekten av reformen är begränsad. Totalt räknar regeringen med besparingar på 7–7,5 miljoner euro. Personal och lokaler står för största delen av detta. Resten av besparingarna består av minskade investeringar i säkerhetsarrangemang och driftskostnader.
Planen är att tingsrätternas personal ska minska med 30–40 årsverken.
I den senaste domstolsreformen 2010 minskade antalet tingsrätter från 51 till 27. Syftet var att flytta rättsskipningens tyngdpunkt till första instansen genom att skapa starkare tingsrätter.
Inrikes
22.11.2017
Klart: Antalet tingsrätter minskar
Riksdagen röstade för regeringens proposition om domstolsreformen. I och med reformen minskar antalet tingsrätter från 27 till 20. Samtidigt minskar sammanträdesplatserna, vilket drabbar speciellt Svenskfinland.