De små arealerna är främst en följd av de exceptionellt svåra väderförhållandena under årets säsong. Den positiva trenden för rågarealens del bröts efter flera goda år med en höstsådd areal som är den minsta på fem år. Den räcker troligen inte till för att täcka den inhemska konsumtionen av råg.

– Grödorna blev skördemogna senare än normalt och det gjorde att tiden för höstsådd av följande gröda blev ännu kortare. Dessutom förvärrade det oavbrutna regnet pinan för dem som odlar höstsäd genom att vädret helt enkelt inte gynnade såddarbete, säger överaktuarie Anneli Partala från Naturresursinstitutet.


Ökningen av den höstsådda rågarealen bröts efter fyra år och stannade på en såddareal på cirka 21 600 hektar.

– Den sådda arealen kommer sannolikt inte att räcka till för den inhemska konsumtionen av råg. Höstrågsåddarealen minskade med en tredjedel jämfört med hösten i fjol och är nu lika stor som arealerna för potatis och kummin var den här sommaren, säger Partala.

Den höstsådda vetearealen var 10 200 hektar. Det är den minsta arealen på trettio år, det vill säga sedan missväxten 1988.

– I övriga Europa sås största delen av grödorna på hösten. I våra förhållanden är det inte möjligt, och därför utgör de höstsådda arealerna hos oss klart mindre än en tiondel av hela sädesarealen även under normala år. Nästa år kommer andelen att vara några procent, säger Partala.


Även inom ekologisk odling var den höstsådda arealen mindre än under de senaste åren. Den höstsådda rågarealen på cirka 3 500 hektar är 13 procent mindre än i fjol. Andelen för ekologisk råg av hela rågarealen var ändå större än på sistone, cirka en sjättedel av den höstsådda rågarealen.

Preliminära uppgifter om den höstsådda arealen inhämtades genom Naturresursinstitutets skördeundersökning, som omfattade 6 200 gårdar.