Redan innan Donald Tusk inför toppmötet varslade om att han är beredd att slopa idén om tvingande flyktingkvoter i EU var enigheten i migrationspolitiken lika med noll bland EU-ledarna.

Sverige och flera andra länder ser det som att Tusk har valt sida och ställer sig bakom de länder som vägrar att acceptera bindande kvoter i asylmottagningen, främst Polen och Ungern.

– Jag kommer att markera att det där var fel. Det var fel av honom att ge uttryck för det, för han ger inte uttryck för vad majoriteten tycker, säger statsminister Stefan Löfven (S).

– Vi har ett gemensamt ansvar för flyktingarna, betonar statsministern som vill ha snabba åtgärder och få upp länderna ur skyttegravarna.

– Vi måste bryta dödläget som vi nu har. Vi kan inte diskutera ett halvår till. Nu måste arbetet påbörjas rejält och konkret efter årsskiftet, säger Löfven.

Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel tänker protestera mot Tusk under torsdagskvällens middag, då migrationspolitiken ska diskuteras, dock utan att några hårda beslut ska fattas.

De nej-sägande länderna står dock på sig, och vädrar morgonluft.

– Vi är absolut emot tanken på kvoter för vi anser att kvoter inte fungerar. Det är ineffektiva och jag kommer i kväll att stödja Donald Tusks idéer, för beslutet om kvoter har verkligen splittrat EU, säger Slovakiens premiärminister Robert Fico när han anländer till mötet.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán berättar att Visegrad-länderna – Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien – har enats om att bidra med motsvarande runt 350 miljoner kronor för att hjälpa flyktingar och migranter utanför unionen.

Donald Tusk har själv konstaterar att frågan har blivit känslig.

– När det kommer till migration handlar det om öst mot väst. Den här splittringen ackompanjeras av känslor som gör det svårt att hitta ens ett gemensamt språk eller rationella argument i debatten. Därför måste vi arbeta på vår enighet, ännu mer intensivt och ännu mer effektivt, säger Tusk inför toppmötet.

Innan de tog tag i migrationen passade EU-ledarna för övrigt på att bland annat välkomna det nya militärsamarbetet Pesco och ge klartecken för att förlänga de ekonomiska sanktioner mot statskontrollerade ryska företag som införts med anledning av kriget i östra Ukraina.

Toppmötet avslutas på fredagen – även om det då egentligen är två helt nya separata möten som äger rum.

Först håller euroländerna ett toppmöte dit alla länder som är med i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt också bjudits in – samt även Tjeckien och Kroatien. I praktiken har det inneburit att alla länder utom det snart EU-lämnande Storbritannien kommer att vara med för att diskutera hur det ekonomiska samarbetet ska fungera framöver och planerna på att exempelvis införa en gemensam "eurofinansminister".

Därefter möts exakt samma länder igen – fast nu i egenskap av de 27 som blir kvar i EU efter det brittiska utträdet. På programmet då står att formellt ge klartecken för att inleda nästa fas i brexitförhandlingarna, om övergångsregler och framtida handelsrelation.

Ingen väntas ha några invändningar.