|

Forskare: Framtidens samhälle är något vi skapar

NyhetsbildZoom
Arto Salonen är forskare i framtid och hållbar utveckling. Foto: Anders Strandén
Tänk nytt, tänk annorlunda. Annars går det som i London, all planering och utveckling till trots. – Medelfarten i Londontrafiken är samma i dag som den var för hundra år sedan: 11 kilometer i timmen, sa Arto Salonen, framtidsforskare som föreläste för Vasafullmäktige på måndagen.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Fullmäktige startade arbetsåret med ett seminarium om planläggning. Arto Salonen, en av de inbjudna föreläsarna, inledde med en fråga:

– Kommer framtiden eller är den något som vi är med och skapar?

Hans utgångspunkt är det senare. Framtidens samhälle kan enligt honom vara förstummande positivt.

– Om vi kan lämna en bättre eller en lika bra värld efter oss än den vi har nu så kan man väl säga att vi har lyckats fullständigt.

Ett effektivt verktyg för att nå målet är planläggning. Hur vi bygger våra städer och ordnar boende, trafik, tjänster och annat har betydelse, menar han.

– 70 procent av utsläppen uppkommer i städer.

Framtidsforskaren talar om en tyst revolution som är på väg att förändra samhället. Utvecklingen går från industri- till kunskapssamhälle. Hittills har individerna konkurerrat och egoismen styrt.

– Vilken nytta har jag av att prata med dig? Vad kan du ge mig?

Men nu styr kunskapen i allt högre grad. Folk söker mening och kvalitet. Ägandets betydelse minskar.

– Vi kan ta borrmaskinen som exempel. Man behöver inte ha en egen. I stället kan köpa en gemensam tillsammans med andra, en riktigt bra en som gör att att det är en njutning att borra.

– Jag bodde en tid i Nairobi. Där lärde jag mig att när man möter någon så pratar man med varandra, inte bara hälsar på varandra. Man delar erfarenheter och förståelse om livet med varandra och går ifrån mötet med ökad kunskap, sa Arto Salonen.

Arto Salonen räknade upp en rad ingredienser för framgångsrik samhällsplanering. Här är några:

Ingredienserna:

  • 1. Tänk nytt, tänk annorlunda. Exemplet med Londontrafiken var en ögonöppnare. Förmodligen gick många Vasafullmäktiges tankar till Förbindelsevägen, Alskatvägens och Brändövägens korsningsbygge.
  • 2. Gestalta helheten.
  • Utan helheten, ett ekosystem, finns ingen mänsklig gemenskap. Utan människor ingen ekonomi.
  • 3. Kontrollera riktningen. Vart vill vi, är vi på väg dit? Köpenhamn blev inte cykelstad över en natt. Grunden för utvecklingen lades i början av 1980-talet. Sedan dess har en rad riktade åtgärder genomförts.
  • 4. Bota sjukdomen i stället för att åtgärda symptomen. Att övergå till lågenergilampor löser inte grundproblemet. Man måste byta enegrikälla. Resonemanget kan tillämpas på kommunikationsmedlen: Cykla, promenera i första hand. Samåk, använd kollektivtrafiken i andra hand. Att använda egen bil ensam måste göras till sista alternativ.
  • 5. Var resursvis. Immateriella saker kan öka gränslöst men inte råvarorna.
  • 6. Definiera tillräcklighet.
  • 7. Bredda ansvaret. Det borde vara lika viktigt att vara en myra som det är att vara människa.
  • 8. Satsa på att förändra systemen. En samling punkter (individer) kan bli ett nätverk, ett nytt system som fungerar helt annorlunda. Det behövs bara streck (kommunikation) mellan dem.
  • 9. Eftersträva mångfaldig nytta.
  • 10. Identifiera och ta del av kraften mellan människor.
  • 11. Skapa platser för dialog mellan människor.
  • 12. Hjälp till att hitta betydelse för vardagen, existensen, jobbet.
  • 13. Utmana dig själv. Ger vår idealvälfärd vad den lovar?


Han avslutade föreläsningen med en fråga:

– Kan du tänka dig ett samhälle utan tillit, förnöjsamhet och glädje?

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan