;
|

Bulgarien – vårens toppland i EU

NyhetsbildZoom
Liljana Pavlova är den bulgariska regeringens särskilda minister för ordförandeskapet i EU under våren 2018. Foto: TT/Wiktor Nummelin
Fattigdom, brottslighet och korruption tenderar att dominera när Bulgarien omnämns i EU. Boyko Borissovs regering hoppas ändå få visa upp en annan sida under vårens ordförandeskap – och samtidigt flytta sig närmare unionens centrum.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Med säckpipor, sång och traditionell dans försöker Bulgarien visa upp sitt allra gladaste ansikte när hela EU-kommissionen är på besök för officiell invigning av den lilla Balkanstatens första runda som ordförandeland i EU.

Premiärminister Boyko Borissov öser lovord över unionen.

– EU är det bästa som har hänt Europa, säger den 58-årige förre livvakten när han och hans regering tar emot TT och andra influgna EU-korrespondenter i regeringshögkvarteret i Sofia.

– Jag minns hur Tjeckien, Slovakien och Rumänien såg ut förr. Vi hade bananer bara till jul, och då bara tre per hushåll. Och i Bulgarien sålde ingen Coca-Cola, endast i särskilda butiker till regeringsmedlemmar. Våra länder har aldrig sett en bättre utveckling än den som har varit sedan EU-inträdet, hävdar Borissov.

Bland invånarna märks visserligen en viss skepsis.

– Allmänheten har svårt att förstå hur EU-samarbetet fungerar. Man hör ofta: "vi har varit med i tio år och är fortfarande fattigast", berättar korruptionsforskaren Antonij Galabov.

Samtidigt konstaterar han att landet ändå har gjort stora framsteg under senare år, framför allt där EU har inflytande över politiken. Att korruption och utveckling står och stampar på andra områden har blivit en fördel för synen på Bryssel.

– Mätningar visar nu att tilltron är större till EU:s institutioner än till de nationella.

I den senaste stora EU-opinionsundersökningen – Eurobarometern – från i höstas är det bara i Litauen som folk har större tilltro till EU än i Bulgarien. Och bara irländarna är mer positiva till EU överlag än bulgarerna.

Den egna regeringen och administrationen är dock långt ifrån lika omtyckt. När ordförandeskapet invigdes i torsdags pågick samtidigt en rad demonstrationer i Sofia, bland annat mot utbyggnaden av skidorten Bansko i ett känsligt naturområde.

Regeringen hoppas för sin del under vårens ordförandeskap kunna ta rejäla steg mot EU:s hjärta. Dels handlar det om medlemskap i Schengen-samarbetet – något som landet anser att man borde ha fått för länge sedan.

– Vi har inte behandlats rättvist. Samtidigt har vi visat att vi har skyddat EU:s yttre gränser – ibland till och med bättre än vissa av de länder som redan är med, säger den särskilda ordförandeskapsministern Liljana Pavlova med en god dos syrlighet.

Dels handlar det om euron, som bulgarerna känner sig allt mer redo för att anta som valuta.

– Vi har gjort våra hemläxor. Våra finanser är stabila. Vi har tillväxt och låg arbetslöshet. Vi är redo att kliva in i eurons väntrum, säger premiärminister Borissov.

Och får EU-kommissionen råda så är det tummen upp för båda medlemskapen.

– Ni kan lita på oss. Er plats är i Europa. Er plats är i Schengen och er plats är i euron. Kommissionen kommer att stå på Bulgariens sida, sade kommissionsordförande Jean-Claude Juncker vid ordförandeskapets formella invigning.

Boyko Borissov

  • Boyko Borissov (född 1959) är Bulgariens premiärminister sedan den 4 maj 2017 – och dessförinnan även 2009–2013 och från 2014 till januari 2017.
  • Med en bakgrund inom polisen startade han på 1990-talet ett privat vaktbolag som bland annat vaktade såväl landets förre kommunistdiktator Todor Zjivkov som förre kungen Simeon II. När Simeon – under efternamnet Sakskoburggotski – blev premiärminister 2001 blev Borissov chef på inrikesdepartementet.
  • Borissov valdes 2005 till borgmästare i huvudstaden Sofia och grundade året därpå högerpartiet Gerb – Medborgare för en europeisk utveckling i Bulgarien – som därefter har varit landets största parti i nästan samtliga val.



Ordförandeländer i EU

  • Sedan EU införde roterande ordförandeskap 1958 har alla utom två medlemsländer – Rumänien och Kroatien – hållit i ordförandeklubban. Så här många gånger har medlemsländerna haft hand om ordförandeskapet:
  • Elva: Belgien (första gången våren 1958), Tyskland (höst 1958), Frankrike (vår 1959), Italien (höst 1959), Luxemburg (vår 1960) och Nederländerna (höst 1960).
  • Sex: Danmark (höst 1973) och Irland (vår 1975).
  • Fem: Storbritannien (vår 1977).
  • Fyra: Grekland (höst 1983).
  • Tre: Spanien (vår 1989).
  • Två: Portugal (vår 1992), Österrike (höst 1998), Finland (höst 1999) och Sverige (vår 2001).
  • En: Slovenien (vår 2008), Tjeckien (vår 2009), Ungern (vår 2011), Polen (höst 2011), Cypern (höst 2012), Litauen (höst 2013), Lettland (vår 2015), Slovakien (höst 2016), Malta (vår 2017), Estland (höst 2017) och Bulgarien (vår 2018).
  • Noll: Rumänien (har sitt första ordförandeskap våren 2019) och Kroatien (våren 2020).

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Nyhetsbild
Lokalt

Solängen får pris: Det är inte vi och de, utan vi tillsammans

ORAVAIS På Solängen i Oravais är det aldrig bråttom. Och det finns alltid anledning att ordna en hattfest eller grilla korv. Nu får det effektiverade serviceboendet pris för sitt sätt att jobba.

Nyhetsbild
Lokalt

VCS föregångare i Finland – hudcancerpatienter får hjälp i ljusrum

VASA Människor som har ytlig hudcancer kan behandlas med en kräm som aktiveras i dagsljus. Men det finländska vädret är inte optimalt och de senaste åren har även somrarna varit för molniga och kalla. Därför har Vasa centralsjukhus nu invigt Finlands första dagsljusrum för hudcancerbehandling.

Nyhetsbild
Lokalt

Sista fusionsdiskussionen har börjat

KORSHOLM Ungefär 50 personer har samlats i Toby skola för att på båda inhemska språken bolla tankar om en eventuell fusion mellan Vasa och Korsholm.

Nyhetsbild
Lokalt

Bra utbildare ska bli bättre på forskning

VASA Vasa universitet har stöpt om sin organisation ordentligt och satsar nu ännu mer på kvalitet. Det finns pengar att anställa hjärnor och sätt att hålla dem kvar, hävdar ledningen.

Mest läst senaste veckan