Med säckpipor, sång och traditionell dans försöker Bulgarien visa upp sitt allra gladaste ansikte när hela EU-kommissionen är på besök för officiell invigning av den lilla Balkanstatens första runda som ordförandeland i EU.

Premiärminister Boyko Borissov öser lovord över unionen.

– EU är det bästa som har hänt Europa, säger den 58-årige förre livvakten när han och hans regering tar emot TT och andra influgna EU-korrespondenter i regeringshögkvarteret i Sofia.

– Jag minns hur Tjeckien, Slovakien och Rumänien såg ut förr. Vi hade bananer bara till jul, och då bara tre per hushåll. Och i Bulgarien sålde ingen Coca-Cola, endast i särskilda butiker till regeringsmedlemmar. Våra länder har aldrig sett en bättre utveckling än den som har varit sedan EU-inträdet, hävdar Borissov.

Bland invånarna märks visserligen en viss skepsis.

– Allmänheten har svårt att förstå hur EU-samarbetet fungerar. Man hör ofta: "vi har varit med i tio år och är fortfarande fattigast", berättar korruptionsforskaren Antonij Galabov.

Samtidigt konstaterar han att landet ändå har gjort stora framsteg under senare år, framför allt där EU har inflytande över politiken. Att korruption och utveckling står och stampar på andra områden har blivit en fördel för synen på Bryssel.

– Mätningar visar nu att tilltron är större till EU:s institutioner än till de nationella.

I den senaste stora EU-opinionsundersökningen – Eurobarometern – från i höstas är det bara i Litauen som folk har större tilltro till EU än i Bulgarien. Och bara irländarna är mer positiva till EU överlag än bulgarerna.

Den egna regeringen och administrationen är dock långt ifrån lika omtyckt. När ordförandeskapet invigdes i torsdags pågick samtidigt en rad demonstrationer i Sofia, bland annat mot utbyggnaden av skidorten Bansko i ett känsligt naturområde.

Regeringen hoppas för sin del under vårens ordförandeskap kunna ta rejäla steg mot EU:s hjärta. Dels handlar det om medlemskap i Schengen-samarbetet – något som landet anser att man borde ha fått för länge sedan.

– Vi har inte behandlats rättvist. Samtidigt har vi visat att vi har skyddat EU:s yttre gränser – ibland till och med bättre än vissa av de länder som redan är med, säger den särskilda ordförandeskapsministern Liljana Pavlova med en god dos syrlighet.

Dels handlar det om euron, som bulgarerna känner sig allt mer redo för att anta som valuta.

– Vi har gjort våra hemläxor. Våra finanser är stabila. Vi har tillväxt och låg arbetslöshet. Vi är redo att kliva in i eurons väntrum, säger premiärminister Borissov.

Och får EU-kommissionen råda så är det tummen upp för båda medlemskapen.

– Ni kan lita på oss. Er plats är i Europa. Er plats är i Schengen och er plats är i euron. Kommissionen kommer att stå på Bulgariens sida, sade kommissionsordförande Jean-Claude Juncker vid ordförandeskapets formella invigning.

Boyko Borissov

  • Boyko Borissov (född 1959) är Bulgariens premiärminister sedan den 4 maj 2017 – och dessförinnan även 2009–2013 och från 2014 till januari 2017.
  • Med en bakgrund inom polisen startade han på 1990-talet ett privat vaktbolag som bland annat vaktade såväl landets förre kommunistdiktator Todor Zjivkov som förre kungen Simeon II. När Simeon – under efternamnet Sakskoburggotski – blev premiärminister 2001 blev Borissov chef på inrikesdepartementet.
  • Borissov valdes 2005 till borgmästare i huvudstaden Sofia och grundade året därpå högerpartiet Gerb – Medborgare för en europeisk utveckling i Bulgarien – som därefter har varit landets största parti i nästan samtliga val.



Ordförandeländer i EU

  • Sedan EU införde roterande ordförandeskap 1958 har alla utom två medlemsländer – Rumänien och Kroatien – hållit i ordförandeklubban. Så här många gånger har medlemsländerna haft hand om ordförandeskapet:
  • Elva: Belgien (första gången våren 1958), Tyskland (höst 1958), Frankrike (vår 1959), Italien (höst 1959), Luxemburg (vår 1960) och Nederländerna (höst 1960).
  • Sex: Danmark (höst 1973) och Irland (vår 1975).
  • Fem: Storbritannien (vår 1977).
  • Fyra: Grekland (höst 1983).
  • Tre: Spanien (vår 1989).
  • Två: Portugal (vår 1992), Österrike (höst 1998), Finland (höst 1999) och Sverige (vår 2001).
  • En: Slovenien (vår 2008), Tjeckien (vår 2009), Ungern (vår 2011), Polen (höst 2011), Cypern (höst 2012), Litauen (höst 2013), Lettland (vår 2015), Slovakien (höst 2016), Malta (vår 2017), Estland (höst 2017) och Bulgarien (vår 2018).
  • Noll: Rumänien (har sitt första ordförandeskap våren 2019) och Kroatien (våren 2020).