Inom fem år var 80 procent av aztekerna, 15 miljoner personer, döda. De smittade drabbades av hög feber, huvudvärk och blödningar från ögon, mun och näsa. Döden kom tre eller fyra dagar senare.

I den aztekiska historieskrivningen har epidemin kallats "cocoliztli", som betyder pesten i aztekernas språk. Nu tror forskare att de äntligen utrett vad som orsakade epidemin, skriver tidningen The Guardian.

– Orsaken till epidemin har debatterats av historiker i över hundra år, nu kan vi erbjuda nya bevis i frågan genom dna-analys, säger Åshild Vågene vid universitetet i Tübingen i Tyskland, enligt tidningen.

Vågene är medförfattare till en vetenskaplig artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology and Evolution. För artikeln har forskarna analyserat dna från 29 skelett.

Enligt forskarna ger dna-analysen vid handen att den sannolika orsaken till epidemin var salmonella enterica-bakterien. Bakterien orsakar svåra febersjukdomar, till exempel tyfus. Numera är den mexikanska varianten av bakterien inte sjukdomsframkallande.

Salmonella-bakterier sprider sig ofta genom mat och vatten. Forskarna anser det sannolikt att bakterien nått Mexiko med de spanska kolonisatörerna. Den ifrågavarande bakterien fanns i Europa under medeltiden.

Epidemin som utrotade aztekerna betraktas som en av de dödligaste sjukdomsepidemierna i mänsklighetens historia. Digerdöden, som spred sig i Europa på 1300-talet, dödade kring 25 miljoner personer, eller kring hälften av den dåtida befolkningen.

Cocoliztli-utbrottet 1545–1550 kom endast ett tjugotal år efter att 5–8 miljoner azteker strukit med i en smittkoppsepidemi strax efter spanjorernas ankomst. Ett andra cocoliztli-utbrott som tog livet av hälften av den återstående befolkningen följde 1576–1578.

Helsingin Sanomat var först med att skriva om forskarnas rön i Finland.