Olycksutredningscentralen har gjort en ny upptäckt gällande lotsbåten som sjönk utanför Emsalö den 8 december i fjol.

Enligt nyhetsbyrån STT var lotsbåtens räddningsflotte fäst vid högra delen av aktern. Då båten kantrade och vändes upp och ner kom flottens kapsel så nära ytan att trycket inte blev tillräckligt stort för att den skulle öppnas, och flotten fyllas med luft.

Räddningsflottens hydrostatiska självutlösare fungerar först på 1,5-4 meters djup. Då lösgör sig flotten automatiskt från sin ställning, och efter det här blåses flotten upp, endera genom att man manuellt sätter igång uppblåsningen eller genom att linan som reglerar uppblåsningen automatiskt dras åt. Om flotten inte når ett djup på 1,5 meter lösgörs den alltså inte från ställningen och fylls följaktligen inte heller med luft, skriver Olycksutredningscentralen.

Upptäckten har enligt STT inget med typen av flotte att göra, snarare hur den är fäst i båten.

– Det är det som är poängen dem den här upptäckten. Alla som handhar en båt där det finns risk för kantring och att båten vänds upp och ned bör fundera på hur det är tänkt att räddningsflotten ska tas lös, säger Risto Haimila, utredningsledare, till STT.

Att manuellt lösgöra flotten under vattnet är näst intill omöjligt, även om flotten skulle vara helt funktionsduglig i sig. Flotten kan förlora sin förmåga att flyta om kapseln den förvaras i fylls med vatten.

I sin utredning kunde Olycksutredningscentralen konstatera att olycksbåtens flotte fungerade felfritt. Flotten hade i det här fallet däremot ingen betydelse, eftersom man kunnat konstatera att det i praktiken var omöjligt att rädda sig från den förolyckade lotsbåtens styrhytt. Det här beror på att det endast finns en utgång som leder till båtens akterdäck. Efter att båten kantrat försvåras öppnandet av utgången ytterligare av vattenmassornas tryck.

Den förolyckade båttypen byggdes 2015 för lotsbåtsanvändning i enlighet Sjöfartsverkets bestämmelser om yrkesbåtar från 2009.