– Det är alarmerande och ett oroande resultat, säger William Ball, som lett studien.

Ozonhålet över Antarktis fortsätter att återhämta sig. Men ozonet finns på olika höjder runt hela jorden och skyddar oss från skadlig ultraviolett strålning från solen.

– Vi tittade på de långsiktiga trenderna, från 1985 till slutet av 2016. Vi delade upp atmosfären i olika lager, med fokus på den lägre stratosfären, eftersom vi sett en del signaler på att ozonen där fortsatt att minska, även efter att minskningen av det totala ozonlagret – som är det viktiga när det handlar om skydd mot solen – upphört, säger William Ball, vid Physikalisch-Meteorologisches Observatorium i schweiziska Davos.

Misstankarna visade sig stämma. I ett område på latituder mellan 60 grader syd och 60 grader norr, minskar ozonlagret i den lägre stratosfären, det vill säga 15 till 50 kilometers höjd.

Minskningen har upptäckts med hjälp av satellitmätningar. Att man ser den först nu beror delvis på bättre statistiska analyser och den långa tidsperioden, enligt Ball. Resultatet går också på tvärs med de modeller som beräknat hur ozonlagret borde bete sig. En anledning är också att uttunningen dolts av ozonet som bildas närmare jordytan av nedsmutsning, och bland annat orsakar smog i städer.

Den 60:e norra breddgraden, den nordligaste delen där minskningen märkts, går i höjd med Uppsala.

– Men om du bryter ned det på latituder så är det vid 50:e–60:e breddgraderna ingen större skillnad alls. Men går du ner på under 50:e (på norra halvklotet i höjd med Belgien) så är det tydligt att det är en skillnad. Det är tydligare i tropikerna, men vi är hyfsat säkra globalt sett, säger Ball.

TT: Hur oroliga ska vi vara?

– Även om det ser ut som att stratosfärnivåerna minskat, så har ozonen i lagret under, i troposfären, ökat. Även om det är en fara för våra andningsorgan ger det oss också ett temporärt skydd. Så vi behöver inte ha panik, för det totala skyddande lagret är relativt oförändrat. Men forskare borde vara väldigt oroliga över att simuleringarna inte stämmer överens med de här trenderna. Vi bör oroa oss för att vi inte till fullo förstår vad som händer med ozonlagret.

Ball tror dock inte att ozonutsläpp vid ytan i någon större utsträckning kommer att stiga till atmosfären och ersätta minskningen där.

Varför ozonlagret i lägre stratosfären tunnas ut är oklart, men forskarna misstänker att klimatförändringar kan vara en bidragande orsak. En annan orsak kan vara så kallade kortlivade halogenerade ämnen, som inte omfattas av Montrealprotokollet från 1980-talet, där utsläppen av ozonnedbrytande ämnen begränsas.

– Jag vill betona att Montrealprotokollet fungerar väldigt väl. Utan det skulle vi vara i en betydligt värre situation än i dag. Så det här är inte ett resultat på att protokollet inte fungerar, säger Ball.

Studien presenteras i Atmospheric Chemistry and Physics.

Fakta: Montrealprotokollet

  • Montrealprotokollet skrevs under 1987 och begränsar användningen och utsläppen av ämnen som bryter ner ozonskiktet i stratosfären.
  • Det rör sig främst om freoner och haloner. Freon användes innan dess flitigt i sprejburkar och som kylvätska i kylskåp. Halon kan användas bland annat i brandsläckningsutrustning.
  • Villkoren i protokollet förstärktes 1999. 195 länder har skrivit under protokollet.
  • Källa: NE