Då barn som växer upp i städer inte har lika bra tillgång till naturen och motion har forskare börjat fundera över vad det egentligen har för inverkan på hur motoriken och hälsan. Projektet Taitavat tenavat (ungefär Begåvade barn) vid Jyväskylä universitet undersöker just det här, skriver Yle.

– Internationella undersökningar visar att de motoriska färdigheterna inte är lika mångsidiga och breda om tidigare, och barn som har problem med motoriken har ökat, säger Arja Sääkslahti som leder projektet, till Yle.

Projektet besöker daghem runtom i Finland där det finns barn i åldern 3-7 år. Man observerar hur bra baren sparkar boll, springer, hoppar och rör sig.

Även fast barnen i huvudstadsregionen ofta deltar i flera fritidssysselsättningar som hänför sig till motion än barn på landsbygden menar forskarna att deras motoriska färdighet är svagare än hos barn som vuxit upp i till exempel mellersta delarna av landet. Speciellt märker forskarna det här på förmågan att sparka boll. Det här kan bero på en viss begränsning i barnens lek till vardags.

För att det motoriska ska utvecklas behöver barnen röra sig på ett mångsidigt sätt. Det här blir ofta lidande i ledda sporter, då man ofta upprepar samma rörelsemönster och övningar.

Den dagliga motionen är det som påverkar barnet mest. Då städerna växer blir barnen allt mer beroende av vuxna för att få röra på sig, vilket är ett växande, globalt problem. Forskarna önskar också se en förbättring på daghemsgårdarna, som ofta är små.

– Det här gör att man måste begränsa barnens motion. Det är klart att barn i städer blir sämre på att sparka och kasta boll då de inte kan öva fritt eftersom området inte räcker till, eller för att de ständigt måste se upp för att inte träffa andra på den lilla gården.

Här är det stadsplaneringen som håller i lösningen.

– Parkerna borde vara så stora och säkra att föräldrarna vågar låta sina barn leka är utan uppsikt. I områden med höghus borde det alltid finnas stillgång till bollplan och parker. Också hur man utrustar daghemmens gårdar har betydelse. Och att barnen kommer sig ut i naturen dagligen, inte bara på utflykt någon gång i månaden.

Om man som barn inte utvecklar en full motorisk skicklighet, kan det ligga en till last även som vuxen, menar forskarna.

– Det är till exempel lättare att halka eller ramla om man inte har så bra motorik. Ju bättre motoriska färdigheter, desto smidigare blir man, säger Sääkslahti.