|

Föds nya idéer endast i storstäder? – Nix, det är en myt

NyhetsbildZoom
Jerker Johnson, Österbottens förbund, Jukka Teräs, Nordregio och Håkan Ylinenpää, Luleå tekniska universitet deltog i ett seminarium om smart specialisering och innovationsdriven tillväxt på torsdagen. Foto: Björn Nyberg
Fler innovationer kräver nya människor, serieentreprenörer, nätverk, samarbete och litet pengar. Men de kräver inte stora städer och innovationer är inte samma sak som uppfinningar.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Det är innovationerna som ska göra det.

– Tillväxten är till 80 procent innovationer och 20 procent sparande, säger Jerker Johnson på Österbottens förbund.

"Tillväxten är till 80 procent innovationer."
Jerker Johnson
utvecklingsplanerare på Österbottens förbund


Innovationer kopplade till digitaliseringen ska återindustrialisera Europa, så att världsdelen hänger med Nordamerika och Asien. Det har EU bestämt, och bland annat myntat begreppet smart specialisering – regionerna ska satsa på det de är bra på, men på ett smart sätt.

En grogrund för innovationer anses vara att många, olika människor möts. Därför har storstäderna blivit motorer, det är där det händer. Därför får till exempel Aaltouniversitetet i Finland så mycket pengar.

Men det här är en myt, säger Håkan Ylinenpää, professor emeritus vid Luleå tekniska universitet.

– Tyvärr har också många forskare stött den här myten, säger han.

"Tyvärr har också många forskare stött den här myten."
Håkan Ylinenpää
professor emeritus på Luleå tekniska universitet


Det beror på hur man mäter innovativiteten. Det är inte lätt. Men ett sätt är att räkna patent, och det har forskarna gjort.

Och patenten finns i allt större utsträckning i storstäderna, helt enkelt för att storbolagens huvudkontor finns där.

Håkan Ylinenpääs forskningsteam i Sverige har använt en mer mångsidig metod, och kunnat påvisa att visst, Stockholm är innovativt. Men lika långt framme ligger Jämtland och Gotland!

En annan myt är enligt Ylinenpää att innovationer är radikala och omvälvande. Det är de inte. Oftast handlar det om att ändra litet på det som redan finns – på ett smart sätt.

Att beslutsfattarnas innovationspolicy på det här sättet bygger på felaktiga slutsatser är enligt Ylinenpää förödande. Pengarna läggs på fel ställe.

Och inte bara det, påpekar en annan forskare, Jukka Teräs på Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio.

– Ungdomarna borde ju få veta det här.

De, som annars tror att den enda möjligheten är att flytta till huvudstan.

Det finns enligt Teräs exempel på Jämtland och Gotland även i Finland. Idensalmi till exempel, som har framgångsrika och innovativa företag som Genelec (högtalare) och Ponsse (skogsmaskiner).

Det ligger nära till hands att även se Österbotten som ett sådant. Inte minst har många småföretag alltid varit bra på små, förbättrande innovationer.

Smart specialisering

  • Det finns otaliga definitioner på EU:s begrepp smart specialisering. Ingen är särskilt enkel. Den här är från svenska Tillväxtverket:
  • "Smart specialisering kan beskrivas som ett arbetssätt för att kraftsamla för innovation och tillväxt inom de områden där det finns störst potential. Ett område kan se ut på många olika sätt, till exempel en viss teknologi eller en del av en sektor, eller att lösa en samhällsutmaning."


Samtidigt, när man talar om smart specialisering, ligger det också nära till hands att man i till exempel Österbotten säger "det där kan vi redan". Vasaregionen satsar ju redan på det man kan – energiklustret.

Men smart specialisering bör enligt Jukka Teräs vara mer än så.

– Det kan också vara smart diversifiering.

Det betyder att man använder den kunskap man har, men till nya saker.

Håkan Ylinenpää har en ögonöppnare även här, i form av Facebooks etablering av sitt enorma datacenter i Luleå.

– Det fanns många orsaker till att Facebook valde Luleå. Men den viktigaste var faktiskt en säker elförsörjning.

"Det fanns många orsaker till att Facebook valde Luleå. Men den viktigaste var faktiskt en säker elförsörjning."
Håkan Ylinenpää
professor emeritus på Luleå tekniska universitet


Och varför har Norrbotten en säker elförsörjning? Jo, för att där alltid har funnits storindustri som kräver det. Så kompetensen har bildats.

Nu utnyttjades den på ett nytt sätt, och det "nymodiga" Facebook kom till det "gammalmodiga" Norrbotten.

För att uppnå smart diversifiering och högsta möjliga innovationsnivå räcker det inte att göra som förr. Inflyttare, invandrare är viktiga. Allra viktigast är enligt Håkan Ylinenpää att stöda serieentreprenörerna. Och det behövs kontakter utanför regionen och landets gränser.

Pengar behövs också, men enligt Jerker Johnson nödvändigtvis inte så mycket.

– Det handlar om var man sätter dem.



På Mittnordenkommitténs seminarium i Vasa på torsdagen, där Ylinenpää och Teräs talade, redogjorde Jerker Johnson och Johanna Dahl från Österbottens förbund för de diskussioner förbundet för med regionens företag. Företagen får förklara vad som behövs för att stärka innovativiteten.

Annars kan det vara en stötesten, när regionala myndigheter försöker skapa innovationssystem. Företagen är inte med i tillräcklig utsträckning, och då leder arbetet inte till business och arbetsplatser.

Håkan Ylinenpää kan relatera forskning även om det där. Det finns långsiktiga innovationssystem som bygger på institutioner, och det finns mer entreprenöriella system, där man testar och ser. De förra tenderar att vara mer vanliga och få mer pengar i norra Europa.

– Då missar man en hel del potential, säger Ylinenpää.

Under EU:s kommande strukturperiod, då det överlag ska satsas än mer på innovationer, torde det satsas mer på just testa-och-se-system.

Kommentarer

Mest läst senaste veckan