|

Stig Nygård: Vargen ska inte styra vår vardag

NyhetsbildZoom
Stig Nygård
Myndigheternas sätt att hantera vargfrågan gagnar inte medborgarnas tillit varken till beslutsfattare eller rättssamhället.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Måndagskvällens vargdemonstration är ett frustrerat rop på hjälp och visar hur djupt avsaknaden av fysisk vardagstrygghet satt sig i medborgarnas själ.

Det är synnerligen exceptionellt att intresseorganisationer tvingas till så drastiska åtgärder för att få sin röst hörd som den manifestation Österbottens svenska producentförbund och Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening ordnade på Vasa torg i går i samband med Österbottens förbunds vargforum.

Det stora deltagandet i vargdemonstrationen visar att inte enbart oron för produktionsdjurens väl och ve hade fått medborgarna på fötter. Andelen småbarnsfamiljer var påfallande stort.

Myndigheterna verkar ha enorma tröghetsmekanismer vid hanteringen av frågor som berör artskyddet.
Då oroliga medborgare anhåller om tillstånd för akuta åtgärder av olika slag, kan behandlingstiden vara upp till 16 månader eller mer innan man får ett svar åt ena eller andra hållet.

Det säger sig självt att medborgerliga förtroendet för myndigheterna får sig en knäck med så långa tidsspann mellan ansökning och beslut. Medborgarna är ju inte ute för att utrota någon viss art, men man vill absolut försvara de sina på ett vettigt och kontrollerat sätt.

Precis som med skarvinvasionen så visar hanteringen av vargfrågan att avståndet mellan den enskilda medborgaren och myndigheterna vuxit sig avgrundsdjup. Det tycks inte finnas någon typ av uppfattning på myndighetshåll hur den enskilda medborgarens vardag drabbats och den frustration som folk känner. I stället för att agera läggs utredning till utredning.

Myndighetsstyret förutsätter givetvis att tjänstemännen håller sig till lag och paragraf, men det finns inget som förbjuder en fungerande dialog kombinerat med smidiga lokala lösningar som exempelvis kan innefatta skyddsjakt.

I jakten på föda har tyngdpunkten för vargstammen flyttats västerut vilket medfört att vargstammen i Österbotten fördubblats på ett år. Valpningen torde ha gått bra vilket innebär att vargaktiviteterna ökar betydligt i augusti och senare i höst när valparna ska lära sig jaga.

Som riksdagsledamoten Matts Nylund skriver i VBL (9.6) tyder det mesta på att de som krävt åtgärder mot närgångna vargar under senaste vinter inte varit ute i ogjort väder utan tvärtom gjort en korrekt bedömning av situationen.
Men det måste göras lättare att få dispens för skyddsjakt på vargar som rör sig nära tomter och hotar människors trygghet och husdjurs och boskaps liv och hälsa.

Varför skulle inte exempelvis får och nötboskap vara värda samma möjligheter till skydd som renarna?


I dag har vi två olika skyddsnivåer på varg i Finland. I renskötselområden skyddas vargen enligt bilaga 5 i EU:s art- och habitatdirektiv, vilket möjliggör begränsad jakt. Resten av landet följer reglementet i bilaga 4, med begränsningar av helt annan kaliber.

Nylund skriver att det skydd som nu råder utanför renskötselområdet upphör, och att hela landet får samma regelverk som på renskötselområden.
Hans krav är rimligt och logiskt.

Varför skulle inte exempelvis får och nötboskap vara värda samma möjligheter till skydd som renarna?
Köttproduktionen utanför renskötselområden tvingas nu konkurrera under sämre villkor, dessutom är statens medel för ersättning till drabbade uppfödare otillräckliga.

Riksdagens jord- och skogsbruksutskott har tagit upp en revidering av Finlands vargskötselplan som ett eget ärende och begärt in en utredning från Jord- och skogsbruksministeriet som ska ges till riksdagen senast innan utgången av augusti.
Kanske man då tar ett steg i rätt riktning för att skydda produktionsdjur i hela landet.

Men det är långt till hösten och lagstiftningskvarnarna mal långsamt. Vi lever i en akut situation som kräver snabba, systematiska och väl övervägda insatser från myndighetshåll.
De akuta insatserna bör sedan lagstiftningsvägen kompletteras så att nödvändiga verktyg finns att tillgå som såväl beaktar artskyddet som medborgarnas rätt att skydda sig och sitt.

Manifestationen på torget i Vasa visar att myndigheternas hantering, eller snarare bristen på aktiv hantering, av vargproblematiken blivit en trovärdighetsfråga och lett till en frustration som inte gagnar medborgarnas tillit varken till beslutsfattare eller rättssamhället. Den utvecklingen är oroväckande.

Därför bör myndigheterna lyssna in medborgarnas oro och agera. Nu.

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan