|

Antalet jordbruk minskar men produktionen är på samma nivå

NyhetsbildZoom
I år ansökte cirka 49 700 gårdar om jordbruksstöd. Det är betydligt färre än år 2000 då hela 78 000 gårdar lämnade in en stödansökan.
Antalet lantbruk minskar i snabb takt i Finland men de finländska bönderna producerar fortfarande lika mycket. Det visar naturresursinstitutet Lukes och Landbygdsverket Mavis färska uppgifter.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

I år ansökte cirka 49 700 gårdar om jordbruksstöd. Det här är första gången det finns färre än 50 000 aktiva gårdar i Finland. Enligt naturresursinstitutet Lukes uppgifter från åren 2000-2017 har gårdarnas antal sjunkit rätt så jämt med nästan tre procent varje år.

År 2000 fanns det fortfarande 78 000 lantbruk i Finland medan endast 50 500 gårdar lämnade in en stödansökan i fjol. Husdjursgårdarnas antal har minskat fortare än växtodlingsgårdarnas. Till exempel har antalet mjölkgårdar i Finland sjunkit med sju procent varje år.

Finlands livsmedelsexport upplevde däremot i fjol en snabb tillväxt efter fyra dåliga år, men tillväxten verkar ändå tillfällig enligt naturresursinstitutet Luke. Lantbruks- och trädgårdsföretagens lönsamhet har redan varit svag i flera år.


Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan