Forskarna, som är verksamma vid University of Essex och University of Oxford i Storbritannien, katalogiserade alla proteinkodande gener hos arterna, det vill säga alla gener som styr uppbyggnaden av våra kroppar, våra sinnen och vårt beteende.
De valde medvetet arter från alla huvudgrupper i djurriket, från svampdjur, maneter och koraller till insekter, fåglar och däggdjur.
Antalet beskrivna djurarter är enormt stort, cirka 1,6 miljoner, men tar man en art från varje gren på släktträdet fångar man in nästan alla gener i riket.
På så vis har man lyckats rekonstruera arvsmassan hos det allra första djuret på jorden, allas vår anmoder.
Denna art levde med största sannolikhet under den prekambriska eran för 720 till 635 miljoner år sedan, under den geologiska perioden kryogenium. Vissa studier har antytt att den kan ha levt ännu tidigare, för cirka 760 miljoner år sedan.
Hur arten såg ut är det ingen som vet, men den var med all säkerhet mycket liten och inte särskilt sofistíkerad i jämförelse med det som skulle komma långt senare. Kanske såg den ut som de nutida svampdjuren, eller kammaneterna.
Oavsett detta innebar dess uppkomst en revolution i livets historia på jorden. Djur är nämligen helt annorlunda än andra organismer på jorden. De har ett avancerat nervsystem – som med tiden skulle ge upphov till den första hjärnan – och kan till skillnad från växter röra sig fritt i miljön.
Forskarna fann att 13 034 gener i den mänskliga arvsmassan – cirka 55–60 procent av det totala antalet – fanns redan hos det första djuret. En majoritet av vårt dna är med andra ord urgammalt.
De flesta av dessa gener är dessutom betydligt äldre än det första djuret. De är gener som är gemensamma för en majoritet av livet på jorden. De finns hos växter, svampar, protozoer, bakterier. De har funnits med oss i miljarder år.
Men en mycket stor andel, cirka 19 procent, av dem är unika för djuren. De uppkom först i samband med att det första djuret såg dagens ljus. De styr bland annat uppbyggnaden av hjärnan, av nervsystemet, av muskelvävnaderna – sådant som bara finns hos djur, men saknas hos andra organismer.
Att så många nya gener uppstod inom loppet av en geologisk sekund är högst ovanligt. Det var sannolikt en explosion av dna.
Vad som utlöste explosionen är okänt, men forskarna spekulerar i att orsaken var dramatiska förändringar av livsmiljön. Dessa kan ha triggat fler mutationer, genetiska förändringar, i arvsmassan.
Efter denna dramatiska revolution var grunden lagd. Sedan dess har många nya gener tillkommit, men i lugnare takt än under själva revolutionen.
Svampdjur och kammaneter följdes av vanliga maneter och koraller. Dessa följdes i sin tur av maskar, blötdjur, insekter, kräftdjur och ryggradsdjur – den sistnämnda gruppen är den vi själva tillhör.
Många nymodigheter har uppstått på den långa vägen. Ett exempel är hemoglobin, ett protein som finns i röda blodkroppar och svarar för transporten av syre i kroppen.
Däggdjur, fiskar och andra ryggradsdjur använder identiska gener för att bygga proteinet. De fanns med andra ord hos ryggradsdjurens gemensamma anmoder (som levde för drygt 500 miljoner år sedan). Däremot saknas de helt hos andra, mer avlägset besläktade djur. De uppstod följaktligen hos de första ryggradsdjuren.
Slutsatsen blir att vårt genetiska maskineri är en blandning av dna, varav en del är extremt gammalt och härrör från livets första tid på jorden, en annan del som vi ärvt från det första djuret, och nyare delar som tillkommit sedan dess.
Djur – så här lyder definitionen
- Djur, Animalia eller Metazoa, är ett rike organismer. De är flercelliga, de kan oftast röra sig oberoende av omgivningen till skillnad från svampar och växter, de lever av att äta andra organismer, och de flesta har ett centralt nervsystem, en hjärna.
- Djuren delas in i tre huvudgrupper. Den mest primitiva är svampdjuren (Parazoa). Sedan följer maneterna och kammaneterna (Radiata) och de tvåsidiga djuren (Bilateria). Den sistnämnda gruppen omfattar alla de arter vi normalt sett förknippar med begreppet djur, exempelvis insekter, blötdjur, ryggradsdjur.
- Källa: Science