S-ledningen träffades dagen efter valet för att diskutera valresultatet och hur en handlingskraftig regering ska kunna bildas.

Beskedet efteråt var att Socialdemokraterna inte tänker släppa statsministerposten, även om man vill ha ett blocköverskridande samarbete.

S anser att det naturliga är att det största partiet i en regering får statsministerposten.

– Jag tror att i alla regeringar utom en regering som bildats i Sverige med mer än ett parti, så har det största partiet också varit det som tagit statsministerposten, säger gruppledaren i riksdagen Anders Ygeman (S).

Han vill inte gå in på när man ska ta det första steget för att inleda samtal med partier i Alliansen. Han vill inte heller gå in på vad som händer med den rödgröna regeringens budgetsamarbete med V om S söker stöd högerut.

Zoom

Utrikesminister Margot Wallström (S) anländer till Socialdemokraternas partikansli på Sveavägen i Stockholm. Foto: Jonas Ekströmer/TT


Partiets ledning stöder Löfvens beslut att sitta kvar som statsminister tills vidare, trots att båda regeringspartierna backar i valet.

– Största "losers" är faktiskt M, säger utrikesminister Margot Wallström (S).

När nästan alla röster räknats leder de rödgröna med bara ett mandat över Alliansen. Det kan ändras till onsdag, då även utlandsrösterna och de sista förtidsrösterna räknats. Bara omkring 28 000 röster skiljer blocken åt.

Zoom

Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer håller pressträff dagen efter valet. Foto: TT/Christine Olsson


Moderaterna har ett tydligt krav.

– Stefan Löfven har en grundlagsmässig skyldighet att avgå, hävdar M:s partisekreterare Gunnar Strömmer.

Han säger att statsministern inte kan visa att han har säkrat stöd i riksdagen. Och han har heller inte något regeringsalternativ att visa upp mot Alliansens.

– Finns det ett rödgrönt alternativ så är det bra om statsministern artikulerar det och förklarar om Vänsterpartiet ingår i det, säger Strömmer.

Justitieminister Morgan Johansson (S) säger att Socialdemokraternas huvudalternativ inte innehåller V och att det finns skäl till varför Stefan Löfven ställde V utanför regeringen 2014.

– I en regering måste man vara överens om allt, säger Johansson.

Så länge Löfven sitter kvar är det han som har bollen, inte talmannen eller Alliansledarna.

Löfven ser sig själv som den som ska leda samtalen för att kunna skapa en regering med tillräckligt stöd i riksdagen.

Statsvetarprofessorn Li Bennich-Björkman tycker att regeringen borde avgå eftersom de två regeringspartierna S och MP båda backade.

– Regeringen har förlorat valet, säger hon till TT.

Löfven manade på valnatten de övriga partierna till pragmatism, eftertanke och lugn.

På frågan om S kan vara så pragmatiskt att partiet kan samarbeta med en Alliansregering ledd av M-ledaren Ulf Kristersson, svarar utrikesminister Margot Wallström (S):

– Det naturliga är väl att gå i opposition.

LO-ordföranden Karl Petter Thorwaldsson anser att det "rimliga är någon typ av blocköverskridande regering".

Även Allianspartiernas ledare ska träffas under dagen. På valnatten fanns inga tecken på att något Alliansparti kan tänka sig att ingå samarbete med en S-ledd regering.

Liberalernas Jan Björklund sade att Alliansen ska hålla ihop i den kommande kampen om regeringsmakten, men också att en Alliansregering kräver förankring över blockgränsen.

Zoom

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD) anländer till TV4 i Stockholm på måndagmorgonen. Foto: Henrik Montgomery/TT


Eftersom inget block har majoritet så blir både Löfven och hans rival Kristersson, beroende av aktivt eller passivt stöd över blockgränsen eller av SD.

De rödgröna har svurit att aldrig ge SD något inflytande. Alliansen har uteslutit förhandlingar med SD.

SD-ledaren Jimmie Åkesson är beredd att förhandla med alla.

– Vi kommer inte att släppa fram någon regering som inte ger oss inflytande, säger Åkesson som på måndagen, enligt Expressen, skickade en formell inbjudan till KD och M om samtal.

Regeringsbildningen

  • Upprop äger rum i riksdagen den 24 september.
  • Därefter sker talmansvalet.
  • En obligatorisk statsministeromröstning ska hållas senast två veckor efter att riksdagen samlats.
  • Om en statsminister eller statsministerkandidat inte får en majoritet emot sig blir hen godkänd.
  • Faller regeringen, sitter den kvar som övergångsregering tills en ny utsetts.
  • En övergångsregering har i princip samma befogenheter som en vanlig regering men den får inte utlysa nyval.
  • I praktiken fattar en övergångsregering endast beslut i löpande ärenden.
  • En talmansrunda med partiledarna inleds.
  • Talmannen får föra fram totalt fyra förslag på statsminister.
  • Om inget av förslagen godkänns, ska extra val hållas inom tre månader.
  • Hittills har riksdagen alltid röstat igenom talmannens första förslag.
  • Om statsministern avgår före omröstningen i riksdagen, börjar nuvarande talman förberedelser för talmansrundan fram till dess en ny talman valts.
  • Källa: Sveriges riksdag