|

Estlandssvenskt arkivmaterial återbördas till Estland

NyhetsbildZoom
Henrik Meinander, ordförande för SLS, framförde organisationens hälsning vid överlåtelseceremonin vid Estlands ambassad. Foto: Ari Sundberg/SPT
Svenska litteratursällskapet (SLS) återbördade på tisdagen kulturhistoriskt värdefullt estlandssvenskt arkivmaterial till det estniska folkkultursarkivet.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

I samlingen ingår folkloristiska och språkliga uppteckningar på estniska och svenska, samt kartor som har samlats in i de estniska svenskbygderna 1895–1931.

Det estniska folkkultursarkivet, Eesti Rahvaluule Arhiiv (ERA), överförde samlingen till Svenska litteratursällskapet 1932. Materialet återlämnas till Estland som ett led i firandet av Estlands 100-års jubileum.

– Vi är mycket glada över att materialet återvänder till sitt historiska hem, säger chefen Risto Järv på ERA.

Tanken bakom den estniska överlåtelsen av arkivmaterialet 1932 var att göra den estlandssvenska kulturen mer känd med hjälp av SLS. Den deponerade samlingen skulle senare returneras till ERA, men världskrigets utbrott och den sovjetiska ockupationen av Estland kom emellan.

SLS har digitaliserat arkivmaterialet och det finns tillgänglig på sökportalen Finna.

Svenska litteratursällskapet har också samlat eget arkivmaterial om den estlandssvenska kulturen. Det äldsta estlandssvenska materialet i SLS arkiv insamlades på 1870-talet. Man tog bland annat till vara dialektord, folktraditioner och folkmusik, främst i Nuckö, Ormsö, Rågöarna och Vippal.

Estlands kusttrakter har befolkats av skandinaviska och svenska bosättare åtminstone sedan 1200-talet.

Enligt den estlandssvenska intresseföreningen Svenska Odlingens Vänner finns det cirka 14 000 personer som talar svenska i Estland i dag.

Zoom

Estlands ambassad i Helsingfors. Foto: SPT/SPT

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan