Den tillväxt som troddes bli 1,5 procent i år i vårprognosen i maj är nu nere i 1,1 procent. Det är sämst i hela EU och kommer fortsatt att vara sämst även 2019 och 2020, enligt EU-kommissionens gissningar.

I Bryssel ser man heller ingen minskning av den gigantiska italienska statsskulden under de kommande åren och befarar att budgetunderskottet år 2020 kommer att vara uppe i 3,1 procent – otillåtet enligt EU:s nuvarande budgetregler.

"Italiens ekonomiska och offentliga finanser står vid ett vägskäl", varnas det i den höstprognos som presenterades på torsdagen.

Finanskommissionär Pierre Moscovici har redan tidigare gett tummen ned till Italiens budgetförslag och begärt in ändringar till senast den 13 november.

Och han hoppas fortsatt att förhandlingar och diskussioner ska ge resultat, snarare än att EU-kommissionen ska behöva ta till några sanktioner.

– Det finns ingen framtid för Italien utanför eurozonen. Det finns ingen framtid för EU utan Italien. Låt oss försöka gå fram tillsammans. Men vi måste se till att reglerna följs, säger Moscovici på en presskonferens i Bryssel.

I Rom, där regeringen sturskt meddelat att man inte tänker ändra något, avfärdas samtidigt kommissionens prognos som en "otillräcklig och partisk" felräkning.

"Vi beklagar kommissionens tekniska misslyckande", heter det i ett uttalande från finansminister Giovanni Tria.

Italien är EU:s fjärde största ekonomi och nedskrivningen av dess tillväxt gör att även hela EU:s tillväxt nu beräknas bli lägre än vad man hoppades i våras – 2,1 procent, i stället för 2,3.

Samtidigt betonar ändå Moscovici att EU-ländernas ekonomier i det stora hela går betydligt bättre nu, jämfört med tidigare år.

– Alla länder kommer att visa en positiv tillväxt vilket nu lyckligtvis har blivit normen, säger finanskommissionären i Bryssel.

Uppåt för Finland i EU:s höstprognos

  • Så här tror EU-kommissionen nu att EU-ländernas tillväxt ser ut i år, jämfört med siffrorna från vårprognosen i maj:
  • Land – höstprognosen – vårprognosen
  • Irland 7,8 5,7
  • Malta 5,4 5,8
  • Polen 4,8 4,3
  • Ungern 4,3 4,0
  • Slovenien 4,3 4,7
  • Lettland 4,1 3,3
  • Slovakien 4,0 4,0
  • Cypern 3,9 3,6
  • Rumänien 3,6 4,5
  • Bulgarien 3,5 3,8
  • Estland 3,5 3,7
  • Litauen 3,4 3,1
  • Luxemburg 3,1 3,7
  • Tjeckien 3,0 3,4
  • Finland 2,9 2,5
  • Nederländerna 2,8 3,0
  • Kroatien 2,8 2,8
  • Österrike 2,7 2,8
  • Spanien 2,6 2,9
  • Sverige 2,4 2,6
  • Portugal 2,2 2,3
  • Grekland 2,0 1,9
  • Tyskland 1,7 2,3
  • Frankrike 1,7 2,0
  • Belgien 1,5 1,8
  • Storbritannien 1,3 1,5
  • Danmark 1,2 1,8
  • Italien 1,1 1,5
  • EU Totalt 2,1 2,3
  • Källa: EU-kommissionen (TT)