Utvecklingsländer tillåts en viss flexibilitet, främst när det gäller rapporteringens detaljnivå.
– Reglerna är robusta och tydliga, och gemensamma för alla. De möjliggör att Parisavtalet genomförs fullt ut. Det var Finlands och EU:s centrala mål. Kärnan i Parisavtalet är att frångå tudelningen mellan utvecklade länder och utvecklingsländer, säger bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) i ett pressmeddelande.
Parisavtalet bygger på ländernas egna åtaganden för att minska sina utsläpp. Uppföljningen av åtagandena inleds 2020, varefter de ska utvärderas vart femte år. Vid utvärderingen avgörs om åtagandena har varit tillräckliga i förhållande till Parisavtalets mål.
Klimatmötet drog ut på tiden med över ett dygn. Den största tvistefrågan i slutskedet handlade om reglerna för marknadsmekanismerna, det vill säga hur länderna kan dra nytta av de klimatåtgärder de finansierar i partnerländer.
Framför allt EU motsatte sig så kallad dubbel bokföring, vilket innebär att samma utsläppsminskningar räknas till godo i både givar- och mottagarlandet. Till slut beslöt man att fortsätta förhandlingarna på nästa möte i Chile om ett år.
– Att det inte uppstod några regler för marknadsmekanismerna är bättre än att vi skulle ha antagit dåliga regler. Det skulle ha varit ett kryphål i en regelbok som för övrigt är relativt bra, säger Finlands chefsförhandlare Outi Honkatukia i ett pressmeddelande.
Enligt henne kan vi vara nöjda med slutresultatet, även om arbete fortfarande kvarstår.
Enligt Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK) är de gemensamma reglerna ett betydande framsteg. MTK är också nöjd med att jordbruket så småningom håller på att få en större roll i förhandlingarna.
– För jordbruksproducenterna har mötet i Katowice endast liten effekt. Jordbrukets betydelse i förhandlingsprocessen är fortfarande liten, säger MTK:s sakkunniga Jukka Rantala i ett pressmeddelande.
Enligt jordbrukets Koronivia-vägkarta ska de centrala frågorna för jordbruket behandlas under de följande två åren. Till dem hör bland annat kolsänkor och jordbrukets processer. MTK vill bland annat att jordbruket ska räknas som en kolsänka och att jordbrukets processer görs mera hållbara.
Vidare poängterar MTK att regeringen i Finland bör garantera jord- och skogsbrukets verksamhetsförutsättningar med tillräckliga anpassningsåtgärder för att klimatmålen ska uppnås.
Världsnaturfonden (WWF) är mindre lyrisk i sin bedömning av mötets resultat. WWF är besviken över att besluten i Katowice inte reflekterar en tillräckligt hög ambitionsnivå för att bekämpa klimatförändringen.
– I Polen såg vi att en del länder fortfarande inte tar klimatförändringen tillräckligt allvarligt. Här hade man hoppats på betydligt mera politisk och moralisk ryggrad, säger WWF Finlands klimatexpert Mia Rahunen i ett pressmeddelande.
WWF påpekar att klimatförändringens följder syns redan i dag. I Finland utgör klimatförändringen ett hot speciellt mot fjällandskapen och sådana arktiska arter som är beroende av snö och is, till exempel fjällräven, järven och saimenvikaren.
WWF framhåller att det är viktigt att Finland bär sitt ansvar för en progressiv klimatpolitik. Finlands nuvarande klimatmål är långt ifrån tillräckliga. De följande två åren är avgörande för att Finland når målet på 1,5 grader och kolneutralitet fram till 2030.
– Partierna måste pressa på en mer ambitiös klimatpolitik då de nästa vecka samlas för rundabordssamtal under ledning av statsminister Juha Sipilä (C). Som nästa EU-ordförandeland bör Finland även jobba för att höja EU:s gemensamma mål för minskade utsläpp, säger Rahunen.
De viktigaste besluten är avskaffandet av fossila bränslen och miljöskadliga företagsstöd. Enligt WWF innehåller nästa års budget 3,5 miljarder euro i skadliga stöd.
Även Greenpeace efterlyser en ambitiösare klimatpolitik.
– Parisavtalet behövde klarare regler och nu har vi dem. Men reglerna är en klen tröst om takten för utsläppsminskningar inte ökar dramatiskt, säger Greenpeace Nordens klimatexpert Kaisa Kosonen i ett pressmeddelande.
Speciellt för Finland blir nästa år ett ”superår” för att bekämpa klimatförändringen, påpekar Greenpeace.
– Nästa år är en enorm chans för finländarna. Riksdagsvalet är ett klimatval. Sedan följer EU-valet och Finlands EU-ordförandeskap. Nästa regerings utmaning blir att göra Finland till ett ledande land i kampen mot klimatförändringen, säger Kosonen.