|

ESSÄ: Sju konstnärer utvecklade den maritima industrin med hjälp av konst

IRM-Tool projekt och Centret för konstfrämjande besöker Meyer Åbo 25 oktober 2018 för att hjälpa till att välja rätt utmaningar för processen.  Zoom
Foto: Arto Kunnola

IRM-Tool projekt och Centret för konstfrämjande besöker Meyer Åbo 25 oktober 2018 för att hjälpa till att välja rätt utmaningar för processen.

Vad händer då man tar sådana utmaningar och behov av innovation som den maritima industrin står inför och ger dem till konstnärer?   
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

Förra hösten sökte Rita Rauvola som är projektledare för IRM-Tool upp företag som var redo att vara med på, och satsa sin tid på, en process där ingen riktigt visste vad slutresultatet skulle bli. Meyer Turku, Wilhelmsen Ships Service och Arctech Helsinki Shipyard nappade på erbjudandet och funderade ut ett antal utmaningar de stod inför.

Rita Rauvola

  • Rita Rauvola jobbar som projektledare för det ESF-finansierade IRM-Tool-projektet vid Yrkeshögskolan Novia.
  • Hon är specialiserad på innovationshantering.
  • Hon tog examen från Handelshögskolan i Åbo 2015. I sin avhandling tog hon en fallstudie om öppen innovation på Åbo varv.
  • Hon har tidigare koordinerat också ESF-finansierade projektet Kaleidoskooppi, som också förenarade sjöfartsnäringen och den kreativa industrin. Hon har även jobbat inom aerobiologi, bank och som lärare.
 
Rita Rauvola.
Foto: Pressbild

Rita Rauvola.


Parallellt med det här sökte Centret för konstfrämjande upp kända, finländska konstnärer som var intresserade av att tillämpa sitt kreativa kunnande på industrin. Resultatet blev en grupp som består av bildkonstnärerna Heini Aho, Jukka Hautamäki och Sini-Meri Hedberg, skulptören och utrymmeskonstnären Oona Tikkaoja, dansaren Sampo Kerola, serietecknaren Ville Pirinen och skådespelaren Tobias Zilliacus. 

Syftet med processen var att få till stånd olika intressanta exempel på koncept som stämmer överens med de verkliga utmaningar som den maritima industrin tampas med. Tanken är att det ska uppstå en ny typ av samverkan mellan konstfältet och industrin, och att det här ska möjliggöra förutsättningar för olika former av samarbete i framtiden.

Bildkonstnären Sini-Meri Hedberg håller en mini-workshop i Åbo.
Foto: Arto Kunnola

Bildkonstnären Sini-Meri Hedberg håller en mini-workshop i Åbo.

Utmaningarna som valdes ut till den här processen omfattade teman som säkerhet, kvalitet, produktutveckling, företagens image, kommunikation och samarbete inom organisationerna. Projektet ordnade tre workshoppar där konstnärerna och företagen kunde träffas och diskutera kring utmaningarna och hur man kunde tänkas lösa dem. Initialt var det också viktigt att komma överens om gemensamma spelregler, termer och begrepp: vad menas egentligen med “konstkoncept”? Vilken typ av resultat kan förväntas och på vilket sätt kan resultaten utnyttjas? Vem äger rättigheterna till koncepten?

"Det finns skillnader i hur en konstnär och en ingenjör tar sig an en uppgift. Konstnären försöker ofta se helheten och hitta sin egen infallsvinkel eller en ny vändpunkt, medan ingenjören ofta försöker bryta ned utmaningarna i små delar som ska lösas."

 

Det finns skillnader i hur en konstnär och en ingenjör tar sig an en uppgift. Konstnären försöker ofta se helheten och hitta sin egen infallsvinkel eller en ny vändpunkt, medan ingenjören ofta försöker bryta ned utmaningarna i små delar som ska lösas. Under den här processen har deltagarna funderat över huruvida det finns traditionella ingenjörer, och om det i så fall också finns traditionella konstnärer. Sist och slutligen är vi alla människor med egna historier, upplevelser och personligheter.

Den avslutande workshoppen hölls i februari i år. Efter tre månaders kreativt arbete är vi glada över nio olika konstnärliga lösningar på de utmaningar företagen presenterade i höstas.


Ett exempel är mediekonstnären Jukka Hautamäkis koncept för Arctech Helsinki Shipyard. På varvet upplever man det som en utmaning att finnas mitt i en tätort, och Hautamäki som själv bor i närheten av varvet men hade aldrig riktigt tänkt på vad det egentligen innebär. Han planerade därför ett event, en historisk videoprojicering som kunde berätta mera om varvet inte bara för gäster, utan också för medarbetare och för stadens invånare.

Ett annat exempel är bildkonstnären Sini-Meri Hedberg som valde att fokusera på mera personalnära utmaningar och presenterade en metod där organisationens medarbetare får sätta sig ner och rita. Genom att teckna sin vardag, och sina medarbetare, kan man inte bara framkalla skratt, utan också få igång en diskussion.
Andra koncept som kom fram var till exempel att lösa problem genom spel, musik på arbetsplatsen, kombinationer av vetenskap och konst och teater.

Annons
Tobias Zilliacus håller sin presentation på Aboa Mare Maritime Training Centre i februari i år.
Foto: Teemu Nurminen

Tobias Zilliacus håller sin presentation på Aboa Mare Maritime Training Centre i februari i år.



Alla lösningar som presenterades ger företagens anställda utmaningen att lära av varandra, dela sin kompetens och engagera sig inte bara i gemensamma värderingar och regler utan även då det gäller innovation och utveckling.

"Den maritima industrin, till exempel varven, behöver nya färdigheter och nytt kunnande för att vara konkurrenskraftiga."

 

Den maritima industrin, till exempel varven, behöver nya färdigheter och nytt kunnande för att vara konkurrenskraftiga. Nya sätt att kommunicera snabbt men begripligt mellan medarbetare i olika åldrar och med olika bakgrund och språk behövs. Som i den här processen där konst, åtminstone indirekt, sammanför olika delar av den maritima industrins infrastruktur, som exempelvis olika avdelningar och personalgrupper. Konsten kan hjälpa företagen inom den maritima industrin på många olika sätt.

 

IRM Tool

  • Projektets fullständiga namn är Innovation Resource Moderating Tool
  • Projekttid: 05 2017- 11 2019
  • Budget: drygt 400 000 euro
  • Finansiär: ESF, Europeiska socialfonden
  • Projektet koordineras av Yrkeshögskolan Novia. Övriga samarbetsparter är Åbo Akademi, Åbo Yrkeshögskola (Turku AMK) och som strategisk partner deltar varvet Meyer Turku.
  • Källa: https://www.aboamare.fi/IRM-Tool
 

Ytterligare information om processen:

https://www.aboamare.fi/Co-creation-workshops

Visa fler
Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan