Det är en minst sagt celeber samling människor som möts i Kinas huvudstad Peking just nu. Säkerhetspådraget är stort när landets högsta politiker, sportstjärnor, näringslivshöjdare och skådespelare möts för den årliga folkkongressen. Den är förvisso underordnad besluten i kommunistpartiets högsta ledning, men kongressen beskrivs ändå som landets högsta beslutande organ.

Mötet, som egentligen är två, utgör ett sorts bokslut för det föregående året men är också ett tillfälle att blicka framåt. När premiärministern Li Keqiang i tisdags höll sitt nästan två timmar långa öppningstal var det med en udd av självkritik. Budskapet var att befolkningen förväntar sig mer av landets politiker när det gäller allt från utbildning till äldrevård. Näringslivet underpresterar och den kinesiska innovationsförmågan beskrevs som svag.

– Partiet vill visa att det har kontakt med marken, att man är mån om människors väl och ve. Dessutom är premiärministern ofta en engagerande person med en folklig touch, säger Kinaexperten Frédéric Cho, som inte är förvånad över tonen i premiärministerns tal.

Kvalitet i tillväxten

Samtidigt är det svårt att undgå den ansträngda ekonomiska situation som landet befinner sig i. BNP-tillväxten beräknas i år till mellan 6 och 6,5 procent – den lägsta på nästan tre decennier. Landet utsätts också för hårt tryck av USA, vars president Donald Trump inlett ett handelskrig.

Men den något dämpade ekonomiska prognosen bör inte ses som ett svaghetstecken, tycker Frédéric Cho.

– Ett mantra som upprepats under kongressen hittills är behovet av kvalitet i tillväxten i stället för hög tillväxt, något som även premiärministern har varit tydlig med. Jag tror inte att det budskapet bara är tomma ord.

Asienforskaren Niklas Swanström, chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, håller med.

– Kina har upplevt en enorm tillväxt de senaste trettio åren och jag tror att siffrorna som presenterades i veckan reflekterar verkligheten bättre än tidigare prognoser.

"Måste visa prov på transparens"

Han beskriver utvecklingen som en normalisering, där Kina alltjämt har en ledande roll i världspolitiken men samtidigt börjar likna andra stater.

– Landet behöver USA och Europa som handelspartners och måste därför visa prov på transparens och öppenhet. Annars kommer det att slå tillbaka. Ledningen inser vilka problem landet har och försöker göra någonting åt det.

En gest som landets ledning hoppas ska blidka åtminstone utländska investerare är ett förslag om lättnader av restriktioner vid utländska företagsetableringar. Bland annat kan kravet på tekniköverföring från utländska bolag till kinesiska myndigheter slopas. I dagsläget tvingas utländska företag att dela med sig av sin teknologi om de ska verka i Kina.

Komplex Kinabild

Oavsett om den ekonomiska situationen är ett uttryck för svaghet eller inte fortsätter bilden av landet att vara komplex. Samtidigt som landet står för stora utsläpp är Kina världsledande inom grön teknologi. Ekonomin är fortsatt stark trots minskad tillväxt, något som inte bromsar kritiken mot att Kina hindrar internationell handel.

Det finns en uppenbar klyfta mellan Kina och övriga världen som måste överbryggas, något som kräver anpassning. Så länge det finns en dialog mellan parterna finns det hopp, säger Kinaexperten Frédéric Cho.

– Det kommer inte bli idealiskt, men åtminstone Japan, Kina och EU bekänner sig fortfarande till frihandel. Dessutom tror jag att Kina kan svara med fler eftergifter om EU är beredd att ge mer i förhandlingarna, det tycker jag det redan finns bevis på.